Resurs Bank
Årsredovisning 2023
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Styrelsen och VD avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för Resurs
Bank AB (publ), med organisationsnummer 5164010208, för räkenskapsåret
2023-01-01 - 2023-12-31.
ÄGARFÖRHÅLLANDE
Resurs Bank AB är ett helägt dotterföretag till Resurs Holding AB, organisationsnummer:
556898–2291 som är noterat på Nasdaq i Stockholm sedan april 2016.
BOLAGSÖVERSIKT
Resurs Bank koncernen är ledande inom konsumentkreditmarknaden i Norden och
erbjuder betallösningar och privatlån. Resurs har etablerat sig som en ledande partner för
säljdrivande betal- och lojalitetslösningar för butik och e-handel i Norden. Resurs Bank har
sedan 2001 bankoktroj och står under tillsyn av Finansinspektionen. Resurs Bank
koncernen har verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Resurs har delat in sin verksamhet i två affärssegment utifrån de produkter och tjänster
som erbjuds: Payment Solutions och Consumer Loans. De två segmenten är olika till sin
karaktär. Payment Solutions består av områdena retail finance, credit cards och factoring.
Inom retail finance är Resurs en ledande omni-aktör för säljstödjande finansierings-, betal-
och lojalitetslösningar i Norden. Credit cards omfattar Resurs egna kreditkort, men även
kort där retail finance-partners kan profilera sina egna varumärken. Inom Consumer Loans
erbjuds konsumenten lån utan säkerhet samt lån med säkerhet i bostad på den norska
marknaden. Consumer Loans erbjuder även konsolidering av lån som konsumenter har
hos andra banker i syfte att minska konsumentens månads- och/eller räntekostnader.
JÄMF
ÖRELSESTÖRANDE POSTER
Jämförelsestörande poster definieras som intäkter och kostnader som inte förväntas
uppkomma regelbundet.
2022
Jämförelsestörande post om -50 MSEK i H1-22 till följd av Finansinspektionens beslutade
sanktionsavgift.
2023
Förvaltningsrätten upphävde Finansinspektionens sanktionsbeslut, vilket påverkar H2-23
med en minskad kostnad om 50 MSEK.
Nedskrivning av aktiverade IT-investeringar om -201 MSEK, samt en ytterligare reservering
om -56 MSEK för omställningskostnader, totalt -257 MSEK i H2-23.
Värdepapperiseringen av NPL-portföljer innebar -171 MSEK resultateffekt i H2-23, varav
-146 MSEK belastat kreditförlusterna och -25 MSEK belastat generella administrativa
kostnader. Nödlidande fordringar minskade med 1203 MSEK som en följd av
värdepapperiseringen och utgjorde 10 procent av låneboken, det vill säga en minskning av
NPL ration med 4 procentenheter.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
2
Intäkter
Koncernens rörelseintäkter ökade med 9 procent och uppgick till 3 492 MSEK (3 204).
Exklusive nettoresultat finansiella transaktioner ökade intäkterna med 7 procent jämfört
med motsvarande period föregående år.
Räntenettot ökade med 7 procent till 2 783 MSEK (2 613), där ränteintäkterna uppgick till 4
152 MSEK (3 131) och räntekostnaderna till 1 370 MSEK (518). De ökade räntekostnaderna
är ett resultat av ökade finansieringsvolymer och höjda marknadsräntor. De ökade
ränteintäkterna är också ett resultat av högre volymer samt genomförda prisjusteringar
på grund av det höjda ränteläget.
Provisionsintäkterna uppgick till 542 MSEK (485) och provisionskostnaderna till 79 MSEK
(–74), vilket gav ett totalt provisionsnetto om 463 MSEK (411). De ökade
provisionsintäkterna förklaras främst av att vi haft en stark utlåningstillväxt.
Utfallet i nettoresultat av finansiella transaktioner var 22 MSEK (-31). Övriga rörelseintäkter,
vilka huvudsakligen utgörs av ersättningar från utlåningsverksamheten, uppgick till 224
MSEK (211). NBI-marginalen uppgick till 9,2 procent (9,1 procent), exklusive
jämförelsestörande poster 9,0 procent.
Kostnader
Koncernens kostnader före kreditförluster uppgick till -1 639 MSEK (-1 365), exklusive
jämförelsestörande poster -1 408 (-1 315). I relation till verksamhetens intäkter uppgick
kostnadsnivån till 46,9 procent (42,6 procent), exklusive jämförelsestörande poster 40,3
procent (41,0 procent).
Kreditförlusterna är på en förhöjd nivå kopplat till den ansträngda makroekonomiska
situationen i samhället. Kreditförlusterna uppgick till 1 289 MSEK (789) och
kreditförlustnivån uppgick till 3,8 procent (2,2 procent), exklusive jämförelsestörande
poster uppgick kreditförlustnivån till 3,3 procent. Ökningen berodde på ökade
modelldrivna reserveringar till följd av en ökning av kunder i betalningsdröjsmål samt
högre default-volymer i huvudsak inom affärssegmentet Consumer Loans i Sverige och
Finland.
RE
SULTAT
Rörelseresultatet minskade med 60 procent sedan föregående år och uppgick till 417
MSEK (1 050). Exklusive jämförelsestörande poster uppgick rörelseresultatet för 2023 till
795 MSEK (1 100), vilket var en minskning med 28 procent.
Den redovisade skattekostnaden för året uppgick till -137 MSEK (-234). Årets resultat efter
skatt uppgick till 281 MSEK (816) och 609 MSEK (866) exklusive jämförelsestörande poster.
SE
GMENTSINFORMATION
Payment Solutions
Affärssegmentet Payment Solutions består av affärsområdena retail finance, cards och
B2B. Inom retail finance är Resurs en ledande omni-aktör för finansierings-, betal- och
lojalitets-lösningar i Norden.
Cards omfattar Resurs egna kredit- och betalkort där retail finance-partners kan profilera
sina egna varumärken. Inom B2B är fokus främst på fakturaköp och fakturabelåning mot
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
3
små och medel-stora företag. Utlåning till allmänheten per den 31 december 2023
uppgick till 14 538 MSEK (13 045), lånebok exklusive jämförelsestörande poster uppgick till
14 841 MSEK.
Rörelseintäkterna ökade med 8 procent till 1 369 MSEK (1 269). Kreditförlustnivån uppgick
till 2,4 procent (1,4 procent), exklusive jämförelsestörande poster 2,1 procent. Årets
kreditförluster ökade i såväl absoluta tal som andel av låneboken som en följd av den
negativa makroekonomiska utvecklingen.
NYCKELTAL PAYMENT SOLUTIONS, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
MSEK (om inget annat anges)
jandec
2023
jandec
2022
För-
ändring
Utlåning till allmänheten vid periodslut
14 841
13 045
14%
Rörelseintäkter
1 369
1 269
8%
Rörelseintäkter med avdrag för kreditförluster
1 077
1 095
-2%
NBI-marginal, %
9,8
10,4
Kreditförlustnivå, %
2,4
1,4
Consumer Loans
Segmentet Consumer Loans erbjuder privatlån, det vill säga lån utan säkerhet till
konsumenter, samt lån med säkerhet i bostad på den norska marknaden. Ett privatlån
används vanligtvis för att finansiera större inköp och investeringar.
Consumer Loans erbjuder även konsolidering av lån som konsumenter har hos andra
banker i syfte att minska konsumentens månads- och/ eller räntekostnader.
Utlåning till allmänheten per den 31 december 2023 uppgick till 24 308 MSEK (24 142),
exklusive jämförelsestörande poster 25 208 MSEK.
Rörelseintäkterna under perioden ökade med 10 procent till 2 123 MSEK (1 935).
Rörelseintäkter med avdrag för kreditförluster uppgick till 1 016 MSEK (1 320), exklusive
jämförelsestörande poster 1 125 MSEK.
Kreditförlustnivån uppgick till 4,6 procent (2,7 procent), exklusive jämförelsestörande
poster 4,0 procent. Årets kreditförluster ökade i såväl absoluta tal som andel av låneboken
som en följd av den negativa makroekonomiska utvecklingen med den kraftiga ränte- och
inflationsuppgången, som påverkat betalningsförmågan negativt hos vissa kundsegment.
NYCKELTAL CONSUMER LOANS, EXKLUSIVE JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER
MSEK (om inget annat anges)
jandec
2023
jandec
2022
För-
ändring
Utlåning till allmänheten vid periodslut
25 208
24 142
4%
Rörelseintäkter
2 123
1 935
10%
Rörelseintäkter med avdrag för kreditförluster
1 125
1 320
-15%
NBI-marginal, %
8,6
8,4
4,6
2,7
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
4
BALANSRÄKNING OCH KASSAFLÖDE
Finansiell ställning
Koncernens finansiella ställning är stark och per den 31 december 2023 uppgick
kapitalbasen till 6 018 MSEK (5 513) i den konsoliderade situationen, som består av
moderbolaget Resurs Holding och Resurs Bank-koncernen. Total kapitalrelation uppgick
till 17,1 procent (16,5 procent) och kärnprimärkapitalrelationen till 14,0 procent (14,9
procent).
Under 2023 har Sverige, Danmark och Norge höjt sina buffertkrav, vilka reducerades
under covid-19. Detta innebar att Resurs kontracykliska buffertavsättning uppgick till 1,7
procent (1,1 procent). Finansinspektionen har erkänt Norges systemriskbuffertkrav på 4,5
procent och satt tröskelvärdet till institut med norska riskviktade exponeringar
överstigande 5 miljarder NOK. Resurs har successivt minskat exponeringarna i Norge och
understiger därmed tröskelvärdet per 31 december.
Det regulatoriska kapitalkravet uppgick per 31 december 2023 till 9,8 procent för
kärnprimärkapitalrelationen och 14,1 procent för den totala kapitalrelationen.
Utlåning till allmänheten per den 31 december 2023 uppgick till 38 846 (37 187). Exklusive
jämförelsestörande poster uppgick utlåningen till allmänheten till 40 049 MSEK, vilket
innebar en ökning med 8 procent. Per den 31 december 2023 var fördelningen av
låneboken; Sverige 55 procent, Norge 14 procent, Finland 18 procent och Danmark 13
procent.
Utöver kapital från aktieägare och obligationsinvesterare finansieras verksamheten av
inlåning från allmänheten. Koncernen arbetar aktivt med olika finansieringskällor för att
långsiktigt skapa och bibehålla en diversifierad finansiering.
Inlåning från allmänheten per den 31 december 2023 uppgick till 36 171 MSEK (32 174).
Banken har inlåning i svenska kronor, norska kronor och i euro. Finansieringen via
emitterade värdepapper uppgick till 5 643 MSEK (6 608). Likviditeten är fortsatt mycket
god och Liquidity Coverage Ratio (LCR) uppgick till 515 procent (276 procent) för den
konsoliderade situationen. Det regulatoriska gränsvärdet för LCR är 100 procent.
Utlåning till kreditinstitut per den 31 december 2023 uppgick till 2 367 MSEK (4 362).
Innehavet av belåningsbara statsskuldförbindelser samt obligationer och andra
räntebärande värdepapper uppgick till 3 525 MSEK (3 130). Koncernen har en mycket god
likviditet för att möta kommande åtaganden.
Immateriella anläggningstillgångar uppgick till 2 083 MSEK (2 160) och bestod främst av
goodwill som uppkom vid förvärv av Finaref och Danaktiv 2014 samt yA Bank 2015.
Kassaflödesanalys
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick under perioden till 2 499 MSEK (2
484). Kassaflödet från inlåningen uppgick till 4 331 MSEK (5 698) och nettoförändringen av
placeringstillgångar till -417 MSEK (-674). Kassaflödet från investeringsverksamheten var
under perioden -254 MSEK (-199). Kassaflödet från finansieringsverksamheten var -788
MSEK (-2 046). Skillnaden jämfört med motsvarande period föregående år beror på förfall
av emitterade värdepapper och efterställda skulder.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
5
Säsongseffekter
Resurs verksamhet kan påverkas av säsongseffekter då benägenheten att låna ökar
exempelvis vid sommarsemester och julhandel.
MEDARBETARE
Under 2023 uppgick medelantalet anställda till 659 (605) i Norden. Den största delen av
Resurs operativa verksamhet utförs av anställda på huvudkontoret i Resurs Bank, vilket
inkluderar centraliserade funktioner inom ekonomi, legal, riskhantering, marknadsföring,
HR och IT. Utöver nämnda centraliserade funktioner har Resurs anställda som hanterar
kund- och affärsnära frågor på nationell nivå. Bolaget använder sig av externa leverantörer
för vissa stödfunktioner, såsom bland annat marknadsföring och IT/drift. Avseende IT/drift
hanterar den externa leverantören IT-tjänster som lagring/datacenter, supporttjänster
samt telekommunikation.
Rörliga ersättningar intjänade under 2023 är kopplade till både kvantitativa och kvalitativa
mål, för de medarbetare som säljer betalförsäkringar i enlighet med Finansinspektionens
direktiv om försäkringsdistribution (IDD). Koncernen har tillsett att samtliga mål avseende
rörliga ersättningar för 2023 går att mäta på ett tillförlitligt sätt. Koncernen har beaktat att
anställda som självständigt kan besluta i kreditfrågor inte har mål kopplade till endast
försäljning som de kan påverka genom kreditbeslut, detta för att en anställd som tillhör
denna personalkategori inte ska kunna utöva inflytande på koncernens risknivå.
Koncernens bedömning är att man tillämpar en risknivå som står väl i proportion till
koncernens intjäningsförmåga. Koncernen genomför årligen en analys med syfte att
identifiera anställda vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på företagets riskprofil.
E
RSÄTTNING TILL RESURS LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Styrelsen har fastställt en ersättningspolicy i enlighet med Finansinspektionens
föreskrifter FFFS 2011:1 om ersättningssystem i kreditinstitut, samt ändringar enligt FFFS
2016:25 och FFFS 2020:30.
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott, Remuneration Committee, som ansvarar för
att bereda väsentliga ersättningsbeslut och banken har en kontrollfunktion som, när det
är lämpligt och i vart fall årligen, självständigt ska granska hur bankens hantering av
ersättningar överensstämmer med regelverket. Till styrelsens ordförande och ledamöter
utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Ersättning till VD och vice VD:ar och ansvarig för
bankens kontrollfunktioner beslutas av styrelsen.
Ersättningen utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Till ledande
befattningshavare utgår ingen form av bonus eller rörlig ersättning.
P
ensioner
Bankens pensionsförpliktelser till ledande befattningshavare täcks i huvudsak genom
premiebestämda pensioner.
U
ppsägningsvillkor och avgångsvederlag
Vid uppsägning från bankens sida har VD och vice VD rätt till lön under
uppsägningstiden, vilken är 12 månader respektive 6 månader. Övriga ledande
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
6
befattningsinnehavare har en uppsägningstid på mellan 6-9 månader. Inga
avgångsvederlag utgår.
MILJÖ
Resurs strävar efter att bedriva sin verksamhet på ett miljömässigt hållbart sätt och har
antagit koncernövergripande mål som innebär att verksamhetens direkta klimatpåverkan
ska minskas med 50 procent till 2030. För att kartlägga framför allt de direkta effekter som
verksamheten ger upphov till genomförde Resurs under 2023 en klimatberäkning enligt
GHG-protokollet (basår 2020). I arbetet mot att på sikt bli klimatneutrala arbetar Resurs
både med aktiva åtgärder och med att påverka medarbetare och kunder att göra
klimatsmarta val, bland annat genom samarbeten med olika partners.
För 2023 har Resurs Holding upprättat en hållbarhetsrapport som återfinns i Resurs
Holdings årsredovisning. Rapporten omfattar även Resurs Bank.
RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
I bankens verksamhet uppstår olika typer av risker och banken har bedömt följande
riskkategorier som väsentliga för sin verksamhet.
- Affärsrisker / Strategiska risker
- Operativa risker
- Likviditets- och finansieringsrisker
- Marknadsrisker
- Kreditrisker
- Hållbarhetsrisker
- Ryktesrisker
Banken bedömer att kreditrisker, likviditets- och finansieringsrisker samt operativa risker
är de mest betydande riskerna som uppstår inom ramen för sin verksamhet. För
ytterligare information om bankens risker se vidare i not K3 riskhantering.
Bankens verksamhet, är föremål för omfattande reglering rörande kapitaltäcknings- och
likviditetskrav, vilket främst regleras av regelpaketet bestående av CRD och CRR, vilka
tillsammans utgör Baselöverenskommelsen inom Europeiska unionen
(”Baselregelverket”).
Baselregelverket innehåller vissa kapitalkrav som är avsedda att vara föränderliga över tid
och bland annat vara beroende av förekomsten av cykliska och strukturella systemrisker.
Banken måste vid varje given tidpunkt uppfylla de specificerade kapital- och
likviditetskvoterna samt ha tillräckligt kapital och tillgång till likviditet.
Banken bevakar förändringar avseende kapital- och likviditetskrav och beaktar detta i
bankens finansiella mål.
Riskhantering
Banken exponeras för ett flertal risker som är typiska för bolag i branschen av liknande
storlek som verkar inom samma geografiska marknader. Banken har en låg risktolerans
och intar ett försiktigt förhållningssätt avseende de risker som uppstår i verksamheten.
Bankens riskhantering är dokumenterad genom styrdokument. Bankens bolagsstyrelse
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
7
har fastställt ett antal policys vilka tillsammans med externa regelverk utgör grunden för
bankens kontrollmiljö och hantering av ett flertal risker som förekommer i verksamheten.
Styrdokumenten innefattar även delegering av behörigheter inom specifika riskområden.
Riktlinjer som utgör nivån under policys fastställs av verkställande direktör eller ansvarig
för det specifika riskområdet i banken.
Banken utgår från modellen med tre linjer för att hantera risker i verksamheten. Första
linjen består av den operativa verksamheten som ansvarar för att utföra det dagliga
operativa arbetet.
Andra linjen utgörs av bankens funktioner för Risk Control, Compliance och Information
Security, som på ett oberoende och självständigt sätt kontrollerar bankens verksamhet
och rapporterar regelbundet om väsentliga brister och risker till styrelse, verkställande
direktör och vissa styrelseutskott.
Tredje linjen, Internrevisionen, granskar regelbundet bankens verksamhet. I detta ingår
bland annat att granska aktiviteterna i första och andra linjen för att utvärdera att de två
första linjerna hanteras adekvat utifrån ett riskperspektiv. Internrevisionen rapporterar
regelbundet till styrelsen.
I det efterföljande avsnittet kring bolagsstyrning beskrivs mer ingående hur banken
arbetar med bolagsstyrning och intern kontroll.
MODERBOLAGETS VERKSAMHET
Resurs Bank AB (publ) är moderbolag i koncernen, som förutom Resurs Bank består av
ytterligare två bolag: RCL1 Ltd och Resurs Norden AB. Resurs Bank har tre filialer med
verksamhet i tre länder, Danmark, Norge och Finland. Under 2023 uppgick moderbolagets
rörelseintäkter till 3 493 MSEK (3 205) och rörelseresultat till 323 MSEK (811).
Utlåningsverksamhet bedrivs i Resurs Bank AB. För ytterligare resultatkommentarer se
skrivning inledningsvis om koncernen.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
8
VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Många handlare har valt att inleda eller förlänga partnerskap med Resurs under året
Under året har Webhallen, Power och Gigantti i Finland samt Åhléns i Sverige valt att
inleda samarbete med Resurs. Utöver det har NetonNet och Bauhaus valt att förlänga rt
framgångsrika samarbete. Detta visar på konkurrenskraften i Resurs erbjudande.
Resurs Bank förlängde och utökade sin ABS-finansiering ett bevis på styrka och
förtroende
I linje med Resurs strategi om en långsiktigt diversifierad finansiering har Resurs Bank i
december förlängt och utökat sin existerande ABS-finansiering. Finansieringsramen
utökas från 2 till 3 miljarder kronor och genomförs tillsammans med J.P. Morgan.
Resurs Banks moderbolag Resurs Holding har emitterat primärkapitalinstrument
(Additional Tier 1 Capital)
Resurs Holding AB (Resurs), ägare till Resurs Bank AB med kreditrating BBB (NCR), har i
december emitterat primärkapitalinstrument (Additional Tier 1 Capital) om 300 MSEK.
Resurs Bank optimerar kapitalpositionen genom strategiskt partnerskap med Lowell,
förväntade kapitallättnader om cirka 900 miljoner kronor
Resurs Bank ingick den 30 november ett strategiskt partnerskap med Lowell, en av
Europas ledande aktörer inom kredithanteringstjänster. Samarbetet, som involverar en
värdepapperisering om cirka 1,2 miljarder kronor av förfallna fordringar, syftar till att stärka
Resurs Banks kapitalposition. Transaktionen förväntas medföra kapitallättnader om cirka
900 miljoner kronor, vilket visar på bankens proaktiva hantering av effekterna från NPL
Backstop-regelverket.
Resurs Bank följer konsumentkreditlagen, Förvaltningsrätten upphävde
Finansinspektionens sanktionsbeslut
Förvaltningsrätten fastslog i mitten av november att Resurs Bank följer
konsumentkreditlagen och upphäver Finans-inspektionens beslut att tilldela Resurs Bank
en anmärkning förenat med en sanktionsavgift. Finansinspektion har därefter valt att
överklaga Förvaltningsrättens dom och Kammarrätten har under januari 2024 beslutat att
ta upp målet.
Magnus Fredin tillträdde som koncernchef för Resurs Holding 13 november
Den 27 juni meddelades att Magnus Fredin utsetts till koncernchef för Resurs Holding och
VD för Resurs Bank. Magnus Fredin kommer närmast från en tjänst som Head of Direct
Markets på Volvo Cars. Magnus började i november 2023.
Resultat av Finansinspektionens översyn och utvärdering
I juni meddelade Finansinspektionen resultatet av sin översyn och utvärdering (ÖUP) där
resultatet blev att banken inte behöver hålla ytterligare kapital i pelare 2-vägledning.
NCR bekräftade kreditrating BBB, stabila utsikter för Resurs Bank
Resurs Bank erhöll i slutet av mars en uppdatering från kreditratingbolaget Nordic Credit
Rating (NCR). Kreditbetyget BBB bekräftas med stabila utsikter.
Resurs Bank emitterade efterställda Tier 2 obligationer om 300 miljoner kronor
Resurs Bank AB (publ) emitterade i början av mars efterställda Tier 2 obligationer om 300
miljoner kronor i den nordiska marknaden.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
9
VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG
Resurs Banks moderbolag Resurs Holding meddelade lägre resultat
Resurs meddelade i januari ett lägre resultat under det fjärde kvartalet 2023 till följd av
organiska kreditförlustreserveringar om -417 MSEK och -198 MSEK av engångskaraktär.
Därtill sker nedskrivning av IT-investeringar och reservering för omställningskostnader om
-257 MSEK.
Resurs förstärker ledningsgruppen
Som ett steg i vidareutvecklingen av banken och den pågående strategiska utvärderingen
stärker Resurs sin ledningsgrupp med nya rekryteringar.
NCR bekräftade Resurs kreditbetyg BBB med justerade utsikter
Kreditvärderingsinstitutet Nordic Credit Rating, NCR, bekräftar Resurs Banks kreditbetyg
BBB med ändrade utsikter från stabila till negativa. Justeringen återspeglar osäkerheten
kring framtida kreditförluster på grund av det makroekonomiska läget.
Resurs inleder effektiviseringsinitiativ
I början på februari inledde Resurs ett effektiviseringsinitiativ som syftar till att centralisera
verksamheten ytterligare. Programmet väntas vara kostnadsneutralt under 2024 men
beräknas medföra ett reserveringsbehov i Q1-24 om cirka 23 MSEK. Årlig besparing från
2025 väntas vara cirka 40 MSEK av vilka majoriteten omdisponeras för att ytterligare
stärka kompetensen för att vidareutveckla verksamheten.
FÖRVÄNTAD FRAMTIDA UTVECKLING
Resurs tillhandahåller säljstödjande finansieringslösningar för detaljhandeln, privatlån och
nischade försäkringsprodukter i Norden. Resurs har kontinuerligt expanderat sin
verksamhet och låneportföljen har ökat från 9,3 miljarder kronor per den 31 december 2013
till 38,8 miljarder kronor per den 31 december 2023. Resurs har etablerat en stabil
plattform och har fortsatt potential för betydande tillväxt under kommande år.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
10
BOLA
GSSTYRNINGSRAPPORT
En väl fungerande bolagsstyrning är en förutsättning för att upprätthålla bolagets
förtroende på marknaden och skapa mervärde för våra intressenter. Som ett led i detta
och för att förhindra intressekonflikter definieras roller och ansvar tydligt och fördelas
mellan aktieägare, styrelse, ledning och andra intressenter. I det följande redogörs
närmare för bolagsstyrningen inom Resurs Bank Aktiebolag (publ).
B
olagsstyrning
Resurs Bank är ett svenskt publikt aktiebolag. Bolagets bolagsstyrning baseras
huvudsakligen svensk lag, andra regelverk inklusive Finansinspektionens föreskrifter,
bolagets bolagsordning samt interna regler och policys. Resurs Bank är ett helägt
dotterbolag till Resurs Holding AB och ingår i Resurs Holdings bolagsstyrningsmodell.
Resurs Holdings aktier är noterade Nasdaq Stockholm. Per 31 december 2023 fanns en
ägare till Resurs Holding med ett innehav överstigande 10% av kapitalet/rösterna, nämligen
Waldakt Aktiebolag med en ägarandel om 28,9%. Resurs Holdings bolagsstyrningsrapport
finns tillgänglig på resursholding.se.
Bo
lagsstämman
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsordningen innehåller inga
särskilda bestämmelser som påverkar beslutsfattande vid bolagsstämman.
Bolagsordningen har exempelvis inga särskilda bestämmelser om tillsättande och
entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen och inga
begränsningar i fråga om hur många röster varje aktieägare kan avge vid bolagsstämman.
För närvarande finns inga av bolagsstämman lämnade bemyndiganden till styrelsen att
besluta att Resurs Bank ska ge ut nya aktier eller förvärva egna aktier.
S
tyrelsen
Styrelsen är, efter bolagsstämman, bolagets högsta beslutande organ och dess högsta
verkställande organ. Styrelsens uppgifter regleras främst i aktiebolagslagen. Styrelsens
arbete regleras dessutom av den arbetsordning som styrelsen årligen fastställer.
Arbetsordningen reglerar bland annat arbets- och ansvarsfördelningen mellan styrelsen
och VD samt förfaranden för den ekonomiska rapporteringen. Styrelsens uppgifter
innefattar att fastställa strategier, affärsplaner och budgetar, avge delårsrapporter,
bokslut samt anta policys. Styrelsen ska också följa bolagets ekonomiska utveckling,
säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen och kontrollfunktionernas
rapportering samt utvärdera bolagets verksamhet baserat på de fastställda mål och
policys som antagits av styrelsen. Slutligen fattar styrelsen även beslut om större
investeringar samt väsentliga organisations- och verksamhetsförändringar i bolaget.
VD oc
h övriga ledande befattningshavare
VD är underställd styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning och den dagliga
driften. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD anges i arbetsordningen för styrelsen
och instruktionen för VD. VD ansvarar också för att upprätta rapporter och sammanställa
information från ledningen inför styrelsemöten och är föredragande på styrelsemöten.
Enligt interna styrdokument avseende ekonomisk rapportering är VD ansvarig r
ekonomisk rapportering i Resurs Bank och ska därmed säkerställa att styrelsen erhåller
tillräckligt med information för att styrelsen fortlöpande ska kunna utvärdera bolagets
och bankkoncernens finansiella ställning. VD håller därmed styrelsen kontinuerligt
informerad om verksamhetens utveckling, resultat och ekonomisk ställning, likviditets-
och kreditriskutveckling, viktigare affärshändelser samt varje annan händelse,
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
11
omständighet ellerrhållande som kan antas vara av väsentlig betydelse för bolaget. VD
skartill leda den verkställande ledningen och verkställa de beslut som fattas av
styrelsen.
Intern kontroll
Styrelsens ansvar för den interna kontrollen regleras främst i aktiebolagslagen,
årsredovisningslagen och i tillämpliga delar i Finansinspektionens föreskrifter och
allmänna råd samt övrigt tillämpligt regelverk. Rutinernar intern kontroll,
riskbedömning, kontrollaktiviteter och uppföljning avseende den finansiella
rapporteringen har utformatsr att säkerställa en tillförlitlig övergripande finansiell
rapportering och extern finansiell rapportering i enlighet med IFRS, tillämpliga lagar och
regler samt andra krav som ska tillämpas av bolag som har finansiella instrument
noterade Nasdaq Stockholm. Detta arbete involverar styrelsen, ledningen och övrig
personal.
Kontrollmiljö
Styrelsen har fastställt ett antal styrdokument vilka tillsammans med externa regelverk
utgör grunden för Resurs Banks kontrollmiljö. Samtliga anställda har ett ansvar för att
säkerställa att styrdokumentljs. Styrelsen har fastställt styrdokument som reglerar VD:s
respektive styrelsens ansvar. Bolaget har vidare en funktion för Riskkontroll (andra
försvarslinjen), en funktion r Compliance (andra försvarslinjen) och en funktion r
Internrevision (tredje rsvarslinjen), Resurs Bank har under året dessutom haft ytterligare
en funktion inom andra försvarslinjen, Informationssäkerhetsfunktionen*.
Kontrollfunktionerna ska regelbundet rapportera om väsentliga brister och risker till
styrelsen och VD. Rapporterna ska följa upp tidigare rapporterade brister och risker och
redogöra för varje ny identifieradsentlig brist och risk. Styrelsen och VD ska tillse att
Resurs Bank har rutiner för att regelbundetlja upp vilka åtgärder som vidtagits med
anledning av kontrollfunktionernas rapporter. Ansvaretr att upprätthålla en effektiv
kontrollmiljö och det löpande arbetet med riskbedömning samt intern kontroll avseende
den finansiella rapporteringen är delegerat till VD. Styrelsen är dock ytterst ansvarig. VD
ska regelbundet skriftligen tillställa styrelsen en VD-rapport. Chefer olika nivåer inom
koncernen och medarbetarna har som operativ personal i första försvarslinjen ett ansvar
för att identifiera och omhänderta identifierade risker.
Audit Committee säkerställer kontinuerligt kvalitén Resurs Banks finansiella
rapportering och Corporate Governance Committee säkerställer kvalitén av Resurs Banks
bolagsstyrning, intern kontroll, regelefterlevnad och risker rapporterade från funktionerna
för Compliance-, Riskkontroll- och Informationssäkerhet* samt Internrevisionen. Vidare
säkerställer Remuneration Committee att Resurs Bankljer externa och interna
regelverk avseende ersättningar.
Riskbedömning och kontrollaktiviteter
Resurs Bank har implementerat en processr hantering av risker för fel i bokföringen och
den finansiella rapporteringen. De mest väsentliga posterna och processerna där risk för
väsentliga fel typiskt sett kan föreligga omfattar resultat- och balansräkningsposterna
utlåning till allmänhet, immateriella tillgångar och finansiella instrument. Exempel på
kontroller som görs är resultatanalys mot tidigare perioder och budget/prognos,
kontoavstämningar och IFRS9 avstämningar.
Övervakning, utvärdering och rapportering
Styrelsen utvärderar kontinuerligt den information som erhålles från VD och
bolagsledningen. Styrelsen mottar regelbundet rapporter från affärsområdena avseende
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
12
Resu
rs Banks finansiella ställning och rapporter från Audit Committee, Corporate
Governance Committee och Remuneration Committee avseende utskottens
observationer, rekommendationer och förslag till åtgärder och beslut. Compliance-,
Riskkontroll- och Informationssäkerhetsfunktionerna* samt Internrevisionen rapporterar
regelbundet sina iakttagelser och förslag åtgärder till VD, Corporate Governance
Committee och styrelsen.
* Sedan 2024-02-01 finns inte Informationssäkerhetsfunktionen som en separat funktion utan informationssäkerhetsfrågor
hanteras i stället av Riskkontrollfunktionen.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
13
Fem år i sammandrag - Koncernen
RESULTATRÄKNING
TSEK
2023 2022 2021 2020 2019
4 152 395 3 130 644 2 899 172 3 251 234 3 304 179
-1 369 663 -517 523 -364 019 -406 828 -416 768
Räntenetto
2 782 732 2 613 121 2 535 153 2 844 406 2 887 411
Andra rörelseintäkter
708 856 590 929 551 201 563 064 590 435
Summa rörelseintäkter
3 491 588 3 204 050 3 086 354 3 407 470 3 477 846
Allmänna administrationskostnader
-1 282 271 -1 206 576 -1 113 919 -1 120 614 -1 116 920
Av- och nedskrivningar av immateriella- och materiella anläggningstillgångar
-282 893 -83 270 -82 150 -138 433 -78 869
Övriga rörelsekostnader
-74 075 -75 223 -77 953 -107 903 -149 361
Summa kostnader före kreditförluster
-1 639 239 -1 365 069 -1 274 022 -1 366 950 -1 345 150
Resultat före kreditförluster
1 852 349 1 838 981 1 812 332 2 040 520 2 132 696
Kreditförluster, netto
-1 435 125 -788 607 -644 924 -854 372 -669 454
Rörelseresultat
417 224 1 050 374 1 167 408 1 186 148 1 463 242
-136 507 -234 308 -220 094 -306 277 -326 260
280 717 816 066 947 314 879 871 1 136 982
RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING
TSEK
2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 581 014 231 607 215 590 208 520 220 799
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
1 871 644 2 420 754 1 803 015 2 283 253 1 712 900
Utlåning till kreditinstitut
2 367 181 4 362 212 4 366 290 3 818 574 4 037 487
Utlåning till allmänheten
38 846 081 37 186 519 33 346 940 30 858 341 31 344 787
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
710 509 708 871 647 948 669 570 902 120
Fordran väredpapperisering
942 619
Aktier och andelar 12 001 11 650 11 460 7 287 17 421
Derivat 6 648 1 484 1 781 113 272 110 707
Immateriella anläggningstillgångar
2 083 048 2 159 943 1 979 082 1 846 678 2 020 278
Materiella tillgångar
89 388 118 201 122 226 107 518 122 471
Övriga tillgångar
714 476 537 031 405 353 275 332 318 344
51 224 609 47 738 272 42 899 685 40 188 345 40 807 314
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 3 100 107 400 94 900
In- och upplåning från allmänheten
36 170 610 32 173 628 26 286 626 24 871 535 24 848 282
Derivat 120 719 54 434 27 366 3 659 24 567
Övriga skulder
1 189 077 1 120 546 1 035 402 964 399 1 001 688
Emitterade värdepapper
5 643 430 6 607 684 7 871 893 6 297 472 7 672 347
Efterställda skulder
599 080 299 749 599 511 798 702 797 890
7 498 593 7 482 231 7 078 887 7 145 178 6 367 640
51 224 609 47 738 272 42 899 685 40 188 345 40 807 314
Ränteintäkter
Räntekostnader
Skatt
Årets resultat
Summa tillgångar
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
14
NYCKELTAL
2023 2022 2021 2020 2019
K/I före kreditförluster
1)
46,9 42,6 41,3 40,1 38,7
Avkastning på eget kapital, ex. immateriella anläggningstillgångar, (RoTE), %
1)
5,2 15,7 18,2 18,2 28,1
Soliditet, %
1)
14,6 15,7 16,5 17,8 15,6
Affärsvolym, MSEK
75 017 69 360 59 634 55 730 56 193
Placeringsmarginal, %
1)
5,6 5,8 6,1 7,0 7,5
Kärnprimärkapitalrelation, %
2)
14,0 14,9 14,8 15,1 13,6
Total kapitalrelation, %
2)
17,1 16,5 16,3 17,4 16,3
Förändring utlåning till allmänheten, %
1)
16,5 11,5 8,1 -1,6 12,1
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 1
1)
0,8 0,8 0,8 0,8 0,7
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 2
1)
11,0 10,4 12,3 12,2 8,0
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 3
1)
46,7 46,9 46,1 44,2 43,3
Kreditförlustnivå, %
1)
3,8 2,2 2,0 2,7 2,3
Medelantal anställda
657 605 630 679 681
Avkastning på tillgångar, %
1)
0,6 1,8 2,3 2,2 3,0
Definitioner av koncernens nyckeltal återfinns under avsnittet Definitioner.
1)
Alternativa nyckeltal är nyckeltal som företagsledning och analytiker använder för att bedöma koncernens utveckling och som inte definieras i IFRS (International Financial Reporting
Standards) eller i kapitaltäckningsregelverket. Företagsledningen anser att nyckeltalen underlättar för investerare att analysera koncernens utveckling. Beräkningar och avstämning mot
information i de finansiella rapporterna av nyckeltalen återfinns på hemsidan under Finansiell information.
2)
Nyckeltal i enlighet med kapitaltäckningsregelverket och som avser den konsoliderade situationen, som består av Resurs Bank AB koncernen och dess moderbolag Resurs Holding AB.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
15
Fem år i sammandrag - Moderbolaget
RESULTATRÄKNING
TSEK
2023 2022 2021 2020 2019
Ränteintäkter
4 151 691 3 129 944 2 898 923 3 250 491 3 301 845
Leasingintäkter
1 137 1 282 2 031 6 320 16 252
Räntekostnader
-1 368 698 -516 771 -363 111 -405 887 -415 535
Räntenetto
2 784 130 2 614 455 2 537 843 2 850 924 2 902 562
708 870 590 759 551 212 563 054 590 447
3 493 000 3 205 214 3 089 055 3 413 978 3 493 009
Allmänna administrationskostnader
-1 543 799 -1 411 245 -1 226 322 -1 178 587 -1 196 995
-117 051 -118 208 -122 882 -131 513 -148 347
Övriga rörelsekostnader
-74 075 -75 223 -77 953 -107 903 -149 361
-1 734 925 -1 604 676 -1 427 157 -1 418 003 -1 494 703
Resultat före kreditförluster
1 758 075 1 600 538 1 661 898 1 995 975 1 998 306
-1 435 128 -789 061 -644 853 -854 566 -669 662
322 947 811 477 1 017 045 1 141 409 1 328 644
Bokslutsdispositioner 216 340
-93 130 -203 004 -253 963 -314 481 -316 254
229 817 608 473 979 422 826 928 1 012 390
BALANSRÄKNING
TSEK
2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 2019-12-31
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 581 014 231 607 215 590 208 520 220 799
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
1 871 644 2 420 754 1 803 015 2 283 253 1 712 900
Utlåning till kreditinstitut
2 248 939 4 264 893 4 267 364 3 701 645 3 894 680
Utlåning till allmänheten
38 917 521 37 232 644 33 392 534 30 900 538 31 399 252
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
1 653 128 708 871 647 948 669 570 902 120
Aktier och andelar i intresseföretag
11 925 11 650 11 460 7 287 17 421
Aktier och andelar i koncernföretag
50 174 50 099 50 099 50 099 50 099
Derivat 6 648 1 484 1 781 113 272 110 707
Immateriella anläggningstillgångar
1 116 040 1 266 639 1 330 443 1 365 443 1 572 416
Materiella tillgångar
51 143 54 190 52 587 50 200 57 612
Övriga tillgångar
716 486 538 883 408 748 279 825 323 414
50 224 662 46 781 714 42 181 569 39 629 652 40 261 420
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 3 100 107 400 94 900
In- och upplåning från allmänheten
36 172 206 32 175 197 26 288 192 24 873 110 24 849 862
Derivat 120 719 54 434 27 366 3 659 24 567
Övriga skulder
4 034 625 2 977 599 2 916 659 2 808 233 3 717 324
Emitterade värdepapper
2 643 430 4 607 684 5 871 893 4 297 472 4 772 356
Efterställda skulder
599 080 299 749 599 511 798 702 797 890
Obeskattade reserver 216 340 216 340
6 651 502 6 667 050 6 477 948 6 524 736 5 788 181
50 224 662 46 781 714 42 181 569 39 629 652 40 261 420
Av- och nedskrivningar av immateriella- och materiella anläggningstillgångar
Summa kostnader före kreditförluster
Andra rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
Skatt
Årets resultat
Summa tillgångar
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
16
NYCKELTAL
2023 2022 2021 2020 2019
Affärsvolym, MSEK
75 093 69 411 59 685 55 781 56 267
Placeringsmarginal, %
*)
5,7 5,9 6,2 14,4 7,6
Kärnprimärkapitalrelation, %
1)
15,6 15,8 15,4 15,4 13,9
Total kapitalrelation, %
1)
17,3 16,7 16,4 17,4 16,0
Förändring utlåning till allmänheten, %
*)
16,5 11,5 8,1 -1,6 12,1
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 1
0,8 0,8 0,8 0,8 0,7
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 2
11,0 10,4 12,3 12,2 8,0
Reserveringsgrad, %, enligt IFRS 9, steg 3
46,7 46,9 46,1 44,2 43,3
Kreditförlustnivå, %
*)
3,8 2,2 2,0 5,5 2,3
Medelantal anställda
657 605 630 679 681
Avkastning på tillgångar, %
*)
0,5 1,4 2,4 4,2 2,7
DEFINITIONER
1)
Alternativa nyckeltal är nyckeltal som företagsledning och analytiker använder för att bedöma koncernens utveckling och som inte definieras i IFRS (International Financial Reporting
Standards) eller i kapitaltäckningsregelverket. Företagsledningen anser att nyckeltalen underlättar för investerare att analysera koncernens utveckling. Beräkningar och avstämning mot
information i de finansiella rapporterna av nyckeltalen återfinns på hemsidan under Finansiell information.
2)
Nyckeltal i enlighet med kapitaltäckningsregelverket. De upprättade nyckeltalen i koncernen avser den konsoliderade situationen, som består av Resurs Bank AB koncernen och dess
moderbolag Resurs Holding AB.
1)
Nyckeltal i enlighet med kapitaltäckningsregelverket.
Kärnprimärkapital
2)
Aktiekapital, inbetalt kapital, upparbetade
vinstmedel samt övriga reserver för de bolag som
ingår i den konsoliderade situationen.
Kärnprimärkapitalrelation
2)
Kärnprimärkapital i relation till riskvägt belopp
enligt Finansinspektionens direktiv.
NBI-marginal, %
1)
Rörelseintäkter i relation till genomsnittlig balans
för utlåning till allmänheten.
NIM, %
1)
Ränteintäkter minus räntekostnader i relation till
genomsnittlig balans för utlåning till allmänheten.
Primärkapital
2)
Summan av kärnprimärkapital och övrigt
primärkapital.
Placeringsmarginal, %
1)
Räntenetto i relation till genomsnittlig
balansomslutning. I moderbolaget är det
räntenettot samt leasingintäkter i relation till
genomsnittlig balansomslutning.
Riskjusterad NBI-marginal, %
1)
NBI-marginal med avdrag för kreditförlustnivå.
Räntenetto
1)
Ränteintäkter minus räntekostnader.
Reserveringsgrad, enligt IFRS 9, %
1)
Reservering av kreditförluster per steg i förhållande till
redovisat värde utlåning till allmänheten, brutto, per
steg
Soliditet, %
1)
Eget kapital inklusive årets vinst och 78 % av
obeskattade reserver, i procent av balansomslutningen.
Supplementärkapital
2)
Huvudsakligen efterställda lån som inte kan räknas
som primärkapital.
Total kapitalrelation, %
2)
Totalt kapital i relation till riskvägt belopp enligt
Finansinspektionens direktiv.
Utlåning till allmänheten
1)
Summa utlåning till allmänheten minus reserverade
förväntade kreditförluster.
Utlåning till allmänheten, exkl. valutakurseffekter
1)
Utlåning till allmänheten i lokal valuta, dvs exklusive
valutaeffekter.
Affärsvolym
Kundrelaterad in- och utlåning. I moderbolaget
ingår även leasing.
Avkastning på eget kapital exkl. immateriella
anläggningstillgångar, (RoTE), %
1)
Årets resultat som procentuell andel av
genomsnittligt eget kapital med avdrag för
immateriella anläggningstillgångar.
Avkastning på tillgångar, %
1)
Årets resultat i relation till genomsnittlig
balansomslutning.
Jämförelsestörande poster
1)
Poster som bedöms vara av engångskaraktär,
dvs. enstaka transaktioner där syftet är att
underlätta jämförelsen av resultat mellan
perioder genom att identifiera de poster som
anses störa jämförbarheten.
K/I före kreditförluster, %
1)
Kostnader före kreditförluster i relation till
rörelseintäkter.
Kapitalbas
2)
Summan av primärkapital och
supplementärkapital.
Kreditförlustnivå, %
1)
Kreditförluster netto i förhållande till
genomsnittlig balans för utlåning till
allmänheten.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
17
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Balanserade vinstmedel
Styrelsen föreslår att dessa vinstmedel disponeras på följande sätt (SEK):
Utdelning 0,00 SEK per aktie
I ny räkning balanseras
Summa
Det är styrelsen bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av Moderbolagets och
Koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
6 139 002 000
0
6 139 002 000
2023-12-31
5 909 185 000
229 817 000
6 139 002 000
Årets resultat
Summa
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
18
Rapporter och noter - Koncernen
RESULTATRÄKNING FÖR KONCERNEN
TSEK Not
2023 2022
Ränteintäkter
K7 4 152 395 3 130 644
Räntekostnader
K7 -1 369 663 -517 523
Räntenetto
2 782 732 2 613 121
Provisionsintäkter
K8 542 151 484 949
Provisionskostnader K8 -79 094 -73 691
Provisionsnetto 463 057 411 258
Nettoresultat av finansiella transaktioner K9 21 640 -31 405
Övriga rörelseintäkter
K10 224 159 211 076
Summa rörelseintäkter
3 491 588 3 204 050
Allmänna administrationskostnader
K12,K13 -1 282 271 -1 206 576
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar
K14 -282 893 -83 270
Övriga rörelsekostnader
K15 -74 075 -75 223
Summa kostnader före kreditförluster
-1 639 239 -1 365 069
Resultat före kreditförluster
1 852 349 1 838 981
Kreditförluster, netto
-1 289 412 -788 607
Resultat värdepapperisering
-145 713
Summa kreditförluster
K16 -1 435 125 -788 607
Rörelseresultat
417 224 1 050 374
Skatt på årets resultat
K17 -136 507 -234 308
Årets resultat
280 717 816 066
Årets resultat hänförligt till aktieägarna i Resurs Bank AB
280 717 816 066
RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET FÖR KONCERNEN
TSEK Not
2023 2022
Årets resultat
280 717 816 066
Övrigt totalresultat som har eller kan komma att omklassificeras till årets resultat
Årets omräkningsdifferenser i utlandsverksamhet
K37 -69 373 33 278
Summa totalresultat 211 344 849 344
Årets totalresultat hänförligt till aktieägarna i Resurs Bank AB
211 344 849 344
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
19
RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN
TSEK Not 2023-12-31 2022-12-31
Tillgångar
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 3 581 014 231 607
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
K20 1 871 644 2 420 754
Utlåning till kreditinstitut
K21 2 367 181 4 362 212
Utlåning till allmänheten
K22 38 846 081 37 186 519
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
K23 710 509 708 871
Fordran väredpapperisering
K19 942 619
Aktier och andelar K24 12 001 11 650
Derivat K25 6 648 1 484
Goodwill K26 1 668 612 1 740 757
Övriga immateriella anläggningstillgångar
K26 414 436 419 186
Materiella tillgångar
K27 89 388 118 201
Övriga tillgångar
K28 103 825 101 736
Aktuell skattefordran 248 885 141 973
Uppskjutna skattefordringar K17 74 553 138 533
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
K29 287 213 154 789
Summa tillgångar
51 224 609 47 738 272
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder och avsättningar
Skulder till kreditinstitut K30 3 100
In- och upplåning från allmänheten
K31 36 170 610 32 173 628
Övriga skulder
K32 531 625 624 133
Derivat K25 120 719 54 434
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
K33 475 622 331 118
Aktuella skatteskulder 8 290 41 855
Uppskjutna skatteskulder K17 152 098 106 141
Övriga avsättningar
K34 21 442 17 299
Emitterade värdepapper
K35 5 643 430 6 607 684
Efterställda skulder
K36 599 080 299 749
Summa skulder och avsättningar
43 726 016 40 256 041
Eget kapital K37
Aktiekapital 500 000 500 000
Övrigt tillskjutet kapital
2 375 000 2 175 000
Säkringsreserv
-35 600 -35 600
Omräkningsreserv
40 348 109 721
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat
4 618 845 4 733 110
Summa eget kapital 7 498 593 7 482 231
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
51 224 609 47 738 272
Information om ställda säkerheter, eventualförpliktelser och åtaganden, se not K38.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
20
RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL I KONCERNEN
TSEK
Aktie-
kapital
Övrigt
tillskjutet
kapital
Säkrings-
reserv
Omräkni-
ngsreserv
Balanserade
vinstmedel
inklusive
årets resultat
Totalt eget
kapital
Ingående eget kapital per 1 januari 2022
500 000 2 175 000 -35 600 76 443 4 363 044 7 078 887
Årets resultat
816 066 816 066
Årets övriga totalresultat
33 278 33 278
Transaktioner med ägare
Utdelning enligt årsstämman
-262 000 -262 000
Utdelning enligt extra bolagsstämma
-184 000 -184 000
Utgående eget kapital per 31 december 2022
500 000 2 175 000 -35 600 109 721 4 733 110 7 482 231
Ingående eget kapital per 1 januari 2023
500 000 2 175 000 -35 600 109 721 4 733 110 7 482 231
Årets resultat
280 717 280 717
Årets övriga totalresultat
-69 373 -69 373
Transaktioner med ägare
Ovillkorat aktieägartillskott
200 000 200 000
Aktierelaterade ersättningar
1)
1 018 1 018
Utdelning enligt årsstämman
-214 000 -214 000
Utdelning enligt extra bolagsstämma
-182 000 -182 000
Utgående eget kapital per 31 december 2023
500 000 2 375 000 -35 600 40 348 4 618 845 7 498 593
Allt eget kapital är hänförligt till aktieägare i moderbolaget.
Information om omräkningsreserven, se not K37.
1)
För mer info se not K13 avsnitt Incitamentsprogram.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
21
RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR KONCERNEN (INDIREKT METOD)
TSEK Not
2023 2022
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat
417 224 1 050 374
- varav erhållna räntor
4 145 802 3 125 897
- varav erlagda räntor
-1 203 707 -494 386
Justering för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet
1 893 406 930 228
Betalda inkomstskatter -164 352 -330 929
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital
2 146 278 1 649 673
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Utlåning till allmänheten
-3 597 685 -3 510 637
Övriga tillgångar
132 457 -724 162
Skulder till kreditinstitut 3 100
In- och upplåning från allmänheten
4 331 159 5 697 918
Förvärv av placeringstillgångar
1)
-3 328 774 -3 044 694
Avyttring av placeringstillgångar
1)
2 911 417 2 370 345
Övriga skulder
-98 471 45 203
Kassaflöde från den löpande verksamheten
2 499 481 2 483 646
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella- och materiella anläggningstillgångar
K26,K27 -254 482 -199 649
Avyttring av immateriella- och materiella anläggningstillgångar
164 241
Förvärv dotterbolag
-75
Kassaflöde från investeringsverksamheten
-254 393 -199 408
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning -396 000 -446 000
Aktieägartillskott
200 000
Nya emitterade värdepapper
1 000 000
Återbetalning emitterade värdepapper
-1 892 260 -1 300 000
Emission efterställda skulder
300 000
Återbetalning efterställda skulder
-300 000
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
-788 260 -2 046 000
Årets kassaflöde
1 456 828 238 238
Likvida medel vid årets början
2)
4 593 819 4 581 880
Valutadifferens i likvida medel -102 452 -226 299
Likvida medel vid årets slut
2)
5 948 195 4 593 819
Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet
Kreditförluster
K16 1 435 125 788 607
Av- och nedskrivningar immateriella- och materiella anläggningstillgångar
K14 282 893 83 270
Resultat försäljning materiella tillgångar
-165 171
Värdering verkligt värde placeringstillgångar
1)
21 489 31 829
Förändring avsättningar
4 348 -2 117
Justering av betalda/erhållna räntor
148 931 26 118
Valutaeffekter -1 139 -2 908
Aktierelaterad ersättning
1 018
Förändring verkligt värde av aktier och andelar
2 585
Övriga ej likviditetspåverkande poster
906 2 673
Summa ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet
1 893 406 930 228
1)
Placeringstillgångar utgörs av obligationer och andra räntebärande värdepapper, belåningsbara statsskuldförbindelser samt aktier och andelar.
2)
Likvida medel består av utlåning till kreditinstitut och kassa och tillgodohavanden hos centralbanker.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
22
Emitterade värdepapper
6 607 684 -892 260 1 575 -73 569 5 643 430
Efterställda skulder
299 749 300 000 -669 599 080
Summa 6 907 433 -592 260 906 -73 569 6 242 510
Emitterade värdepapper
7 871 893 -1 300 000 2 434 33 357 6 607 684
Efterställda skulder
599 511 -300 000 238 299 749
Summa 8 471 404 -1 600 000 2 672 33 357 6 907 433
TSEK
1 jan 2023
Kassaflöde
Icke kassaflödespåverkande
31 dec 2023
Periodiserad
anskaffningskostnad
Valuta-
effekter
31 dec 2022
Periodiserad
anskaffningskostnad
Valuta-
effekter
TSEK 1 jan 2022
Kassaflöde Icke kassaflödespåverkande
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
23
Noter
K1 ALLMÄN
INFORMATION
Resurs Bank AB (publ), organisationsnummer:
5164010208, adress Ekslingan 9, Väla Norra,
Helsingborg är ett publikt aktiebolag med säte
i Helsingborg, Sverige. Bolaget är ett helägt
dotterbolag till Resurs Holding AB (publ),
organisationsnummer: 5568982291.
Resurs Bank AB avger härmed årsredovisning
samt koncernredovisning för räkenskapsåret
2023.
Resurs Banks koncern inkluderar de helägda
dotterbolagen Resurs Norden AB org. nr
5566343280 och Resurs Consumer Loans
Limited Ireland org. nr 3346092RH. Resurs
Bank AB har även filialer i Danmark, Norge och
Finland.
Den regulatoriska konsolideringen
(konsoliderad situation) består av Resurs Bank
AB koncernen och dess moderbolag Resurs
Holding AB.
Resurs Bank AB ingår i en koncern där Resurs
Holding AB, organisationsnummer: 556898
2291, upprättar koncernredovisning. Resurs
Holding AB ägs till 28,9 procent av Waldakt AB
och av resterande ägare äger ingen enskild 20
procent eller mer.
Koncernredovisningen och årsredovisningen
är upprättad i tusentals svenska kronor (TSEK)
om inget annat anges.
Avgivande och fastställelse av
årsredovisningen
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande
av styrelsen den 20 mars 2024. Resultat- och
balansräkning blir föremål för fastställelse
årsstämman den 25 april 2024.
K2 REDOVISNINGS-
PRINCIPER
Koncernen
Koncernredovisningen har upprättats i
enlighet med International Financial
Reporting Standards (IFRS) utgivna av
International Accounting Standards Board
(IASB) sådana de antagits av EU. Vidare
tillämpas tillämpliga delar i Lag om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (ÅRKL),
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna
råd om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag, FFFS 2008:25 inklusive alla
tillämpliga ändringsföreskrifter samt Rådet för
finansiell rapporteringsrekommendation RFR
1, Kompletterande redovisningsregler för
koncerner. De nedan angivna
redovisningsprinciperna har, om inte annat
anges, tillämpats konsekvent på samtliga
perioder som presenteras i koncernens
finansiella rapporter.
Värderingsgrunder
Koncernens ledning har beaktat utvecklingen
och upplysningarna avseende koncernens
viktiga redovisningsprinciper samt tagit
ställning till valet och tillämpningen av dessa.
Koncernens tillgångar och skulder är
värderade till historiska anskaffningsvärden.
Finansiella tillgångar och skulder är värderade
till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa
tillgångar och skulder som är värderade till
verkligt värde via resultatet. De finansiella
tillgångar och skulder som är värderade till
verkligt värde via resultatet utgörs av:
- Obligationer och andra räntebärande
värdepapper inklusive förlagslån
- Aktier och andelar, noterade
- Derivat
- Belåningsbara statsskuldförbindelser
Bedömningar och uppskattningar i de
finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i
enlighet med IFRS kräver att koncernens
ledning gör bedömningar och uppskattningar
samt gör antaganden som påverkar
tillämpningen av redovisningsprinciperna och
de redovisade beloppen av tillgångar, skulder,
intäkter och kostnader. Uppskattningar och
antaganden är baserade på historiska
erfarenheter och ett antal andra faktorer som
under rådande förhållanden synes vara
rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar
och antaganden används sedan för att
bedöma de redovisade värdena på tillgångar
och skulder som inte annars framgår tydligt
från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från
dessa uppskattningar och antaganden.
Uppskattningar och antaganden ses över
regelbundet. Ändringar av uppskattningar
redovisas i den period ändringen görs om
ändringen endast påverkat denna period, eller
i den period ändringen görs om ändringen
påverkar både aktuell period och framtida
perioder. Bedömningar gjorda av koncernens
ledning samt viktiga källor till osäkerhet i
uppskattningar vid tillämpningen av IFRS som
har en betydande inverkan på de finansiella
rapporterna beskrivs närmare i not K40
Viktiga bedömningar och uppskattningar.
Nya standarder, ändringar och tolkningar
som tillämpas av koncernen
Ingen av de nya standarderna, ändringar eller
tolkningar som har trätt i kraft efter det
räkenskapsår som inleddes 1 januari 2023 har
haft en väsentlig påverkan på koncernen.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar
moderbolaget och dess dotterbolag.
Dotterbolag är bolag över vilka moderbolaget
utövar ett bestämmande inflytande.
Koncernen kontrollerar ett företag när den
exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning
från sitt innehav i företaget och har möjlighet
att påverka avkastningen genom sitt
inflytande i företaget. Ett dotterbolag tas in i
koncernredovisningen från
förvärvstidpunkten, vilket är den dag då
moderbolaget får ett bestämmande
inflytande. Dotterbolaget ingår i
koncernredovisningen till den dag då det
bestämmande inflytandet upphör.
Koncernen består av dotterbolagen, Resurs
Norden AB och Resurs Consumer Loans 1 Ltd.
Dotterbolagen har intagits i
koncernredovisningen enligt förvärvsmetoden
vilket innebär att bokförda värdet av
dotterbolagsaktierna elimineras mot
dotterbolagens egna kapital vid
förvärvstillfället.
Köpeskillingen för förvärv av ett dotterbolag
utgörs av verkligt värde på överlåtna
tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till
tidigare ägare av det förvärvade bolaget och
de aktier som emitterats efter förvärvet. I
köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla
tillgångar eller skulder som är en följd av en
överenskommelse om villkorad köpeskilling.
Identifierbara förvärvade tillgångar och
övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas
inledningsvis till verkliga värden på
förvärvsdagen. För varje förvärv, det vill säga
förvärv för förvärv, avgör koncernen om
innehav utan bestämmande inflytande i det
förvärvade bolaget redovisas till verkligt värde
eller till innehavets proportionella andel i det
redovisade värdet av det förvärvade bolagets
identifierbara nettotillgångar.
Förvärvsrelaterade utgifter kostnadsförs när
de uppstår. Goodwill värderas initialt som det
belopp varmed den totala köpeskillingen och
eventuellt verkligt värde för innehav utan
bestämmande inflytande överstiger verkligt
värde på identifierbara förvärvade tillgångar
och övertagna skulder. Om köpeskillingen är
lägre än verkligt värde på det förvärvade
bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden
direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner
; balansposter,
intäkter och kostnader på transaktioner
mellan koncernbolag elimineras. Vinster och
förluster som resulterar från koncerninterna
transaktioner och som är redovisade i
tillgångar elimineras i sin helhet.
Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i
förekommande fall ändrats för att garantera
en konsekvent tillämpning av koncernens
principer.
Utländsk valuta
Koncernredovisningen presenteras i svenska
kronor, koncernens rapporteringsvaluta. Som
funktionell valuta betraktas den valuta som
används i den ekonomiska miljö där verksam-
heten primärt bedrivs. Med funktionell valuta
avses den valuta som främst används i en
verksamhets kassaflöden. Den funktionella
valutan fastställs inom koncernen utifrån varje
enskild verksamhets primära ekonomiska
miljö. Resultaträkningen omräknas till
transaktionernas snittkurs för respektive
valuta under perioden. Monetära tillgångar
och skulder i utländsk valuta samt icke
monetära tillgångar i utländsk valuta som
värderas till verkligt värde omvärderas per
balansdagen till då gällande stängningskurs.
Samtliga vinster och förluster till följd av
valutaomräkning av monetära poster,
inklusive valutakomponenten i termins-
kontrakt, som värderas till verkligt värde
redovisas i resultaträkningen som valutakurs-
förändring inom posten Nettoresultat av
finansiella transaktioner.
Goodwill i utländsk valuta hänförlig till förvärv
av en utlandsverksamhet behandlas som
tillgångar hos denna verksamhet och
omräknas till balansdagens kurs. Valutakurs-
differenser redovisas i övrigt totalresultat.
Tillgångar och skulder i dotterföretag och
filialer med annan funktionell valuta än
svenska kronor omräknas till rapporterings-
valutan med valutakursen per balansdagen.
Resultaträkningen omräknas till transak-
tionernas snittkurs för respektive valuta under
perioden.
Segmentsredovisning
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som
överensstämmer med koncernens interna
rapportering som lämnas till den högste
verkställande beslutsfattaren, verkställande
direktören. Den högste verkställande besluts-
fattaren är den funktion som ansvarar för
tilldelning av resurser och bedömning av
rörelsesegmentens resultat.
Ränteintäkter och räntekostnader
Ränteintäkter och räntekostnader hänförliga
till finansiella tillgångar och skulder redovisas
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
24
med tillämpning av effektivräntemetoden.
Effektivräntan är den ränta som gör att
nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och
utbetalningar under den förväntade ränte-
bindningstiden blir lika med det redovisade
värdet av fordran eller skuld. Ränteintäkter och
räntekostnader inkluderar i förekommande
fall transaktionskostnader och andra skillnader
mellan det ursprungliga värdet av fordran eller
skulden. Ränteintäkter och räntekostnader
som ingår i resultatet består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder
som värderas till upplupet anskaffningsvärde
enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på
osäkra fordringar.
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder
värderade till verkligt värde över resultatet.
Leasingavtal
Leasetagare
Koncernens leasingavtal avser främst lokaler
och bilar. Leasingavtalen skrivs normalt för
fasta perioder om cirka 5 år för lokaler och 3 år
för bilar, men möjligheter till förlängning och
uppsägning i förtid kan finnas, vilket beskrivs
nedan. Villkoren förhandlas separat för varje
avtal och innehåller ett stort antal olika
avtalsvillkor.
Leasingavtalen redovisas enligt IFRS 16 som
nyttjanderätter och en motsvarande skuld till
leasegivaren, den dagen som den leasade
tillgången finns tillgänglig för användning av
koncernen. Nyttjanderätten och leasing-
skulden redovisas som materiella tillgångar
respektive övriga skulder. Varje leasing-
inbetalning fördelas mellan amortering av
skuld och räntekostnad. Räntekostnaden
fördelas över leasingperioden så att varje
redovisningsperiod belastas med ett belopp
som motsvarar en fast räntesats för den under
respektive period redovisade skulden.
Nyttjanderätten skrivs av linjärt över
identifierad nyttjanderättsperiod.
I kassaflödesanalysen redovisas betalningar
hänförliga till amortering på leasingskulden
och betalningar hänförliga till räntedelen i den
löpande verksamheten.
Tillgångar och skulder som uppkommer från
leasingavtal redovisas initialt till nuvärdet.
Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av
följande leasingbetalningar:
- fasta avgifter (inklusive avgifter som till sin
substans är fasta), minskat med
incitamentsfordringar
- variabla leasingavgifter som beror på ett
index eller ett pris, initialt värderade med hjälp
av index eller pris vid inledningsdatumet
- garanterat restvärde som leasetagaren
förväntar sig behöva betala till leasegivaren
- lösenpriset för en köpoption, om det är
rimligt säkert att leasetagaren kommer att
nyttja optionen, och
- viten för att avsluta leasingavtalet, om
leasingavtalets längd speglar antagandet att
leasetagaren kommer att utnyttja denna
möjlighet.
Leasingbetalningarna diskonteras med den
implicita räntan om den räntan kan fastställas,
annars den marginella låneräntan.
Tillgångarna med nyttjanderätt värderas till
anskaffningsvärde och inkluderar följande:
- det belopp leasingskulden ursprungligen
värderats till
- leasingavgifter som betalats vid eller före
inledningsdatumet, efter avdrag för eventuella
förmåner som mottagits i samband med
teckningen av leasingavtalet
- initiala direkta utgifter
- utgifter för att återställa tillgången till det
skick som föreskrivs i leasingavtalets villkor.
Koncernen har valt att tillämpa följande
undantag i IFRS 16:
- Betalningar för korttidskontrakt och
leasingavtal av mindre värde kostnadsförs
linjärt i resultaträkningen. Korttidskontrakt är
avtal med en löptid på 12 månader eller
mindre. Avtal av mindre värde inkluderar IT-
och kontorsutrustning.
Optioner att förlänga och säga upp avtal finns
inkluderade i ett antal av koncernens leasing-
avtal gällande lokaler. Villkoren används för att
maximera flexibiliteten i hanteringen av
avtalen. Optionerna som ger möjlighet att
säga upp avtal i förtid kan endast utnyttjas av
Resurs Bank-koncernen och inte av lease-
givarna. Vid utnyttjande av sådan option utgår
oftast en avgift motsvarande 6 månaders hyra.
Bedömning avseende utnyttjande av optioner
att förlänga eller säga upp avtal omprövas om
det uppstår någon väsentlig händelse eller
förändring i omständigheter som påverkar
denna bedömning och förändringen är inom
leasetagarens kontroll.
Leasegivare
Samtliga leasingkontrakt där koncernen är
leasegivare klassificeras som finansiella och
redovisas i koncernens balansräkning i posten
utlåning till allmänheten till ett belopp som
motsvarar nettoinvesteringen enligt leasing-
avtalet. Leasingbetalningen, exklusive kostnad
för service, redovisas som återbetalning av
fordran och som ej intjänade finansiella
intäkter. Intäkten fördelas så att en jämn
förräntning erhålls på under varje period
redovisad nettoinvestering.
Intäktsredovisning
Standarden för Intäkter från avtal med kunder,
IFRS 15, tillämpas för olika typer av tjänster
som i resultaträkningen huvudsakligen
redovisas som Provisionsintäkter. IFRS 15 är
även tillämplig på vissa tjänster som återfinns i
posten Övriga rörelseintäkter.
Provisionsintäkter och provisionskostnader
Provisionsintäkter och provisionskostnader
som är en integrerad del av effektivräntan
redovisas som ränteintäkter och inte
provisionsintäkter. Dessa utgörs av
uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för
tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan
typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt
att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Erhållna provisioner och avgifter avseende
finansiella tjänster intäktsförs över den period
under vilken tjänsten beräknas tillhandahållas
där kreditprodukten inte har olika
delbetalningsalternativ. Avgifter från partners
avseende övriga kreditprodukter där kunden
har möjlighet att växla mellan olika
amorteringsplaner, intäktsförs direkt som
övrig provisionsintäkt, eftersom kreditens
löptid är kortare och osäkerheten större över
kreditens löptid.
Provisionskostnader är kostnader för
mottagna tjänster i den mån de inte är att
betrakta som ränta och utgörs av utlånings-
provisioner. Transaktionskostnader som
beaktas vid beräkning av den effektiva räntan
reducerar ränteintäkterna.
Utdelningsintäkter
Utdelningsintäkter redovisas först när rätten
att erhålla betalning har fastställts.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten nettoresultat av finansiella
transaktioner innehåller de realiserade och
orealiserade värdeförändringar som uppstått
med anledning av finansiella transaktioner.
Nettoresultatet består av:
- realisationsresultat från finansiella tillgångar
so
m värderas till verkligt värde via resultatet
- orealiserade värdeförändringar från
finansiella tillgångar som värderas till verkligt
värde via resultatet
- realiserade och orealiserade
värdeförändringar på derivatinstrument som
är ekonomiska säkringsinstrument men där
förutsättningarna för säkringsredovisning
saknas
- valutakursförändringar
- ineffektiv del av säkringsinstrument i verkligt
värde säkring
Övriga rörelseintäkter
I posten övriga rörelseintäkter redovisas
huvudsakligen bevakningsavgifter och
uttagsavgifter. Posterna härstammar från
utlåning till allmänheten.
Allmänna administrationskostnader
Rubriceringen allmänna administrations-
kostnader inkluderar personalkostnader,
porto- upplysnings- och aviseringskostnader,
IT-kostnader, konsultkostnader, lokalkostnader
samt vissa övriga kostnader relaterade till
verksamheten. I posten ingår även kostnad för
lojalitetsprogram, beräknat på av kunderna
intjänade poäng värderade utifrån historiska
kostnader.
Ersättningar till anställda
Personalkostnader
Personalkostnader; lön, sociala kostnader och
rörlig ersättning, redovisas i resultatet i den
period då de anställda utfört tjänsten åt
koncernen. Avsättning för rörlig ersättning
redovisas när koncernen har en rättslig eller
informell förpliktelse att göra sådana
betalningar till följd av att tjänsterna ifråga har
erhållits från de anställda och beloppet kan
beräknas tillförlitligt.
Pensioner
Koncernen har huvudsakligen avgifts-
bestämda pensionsplaner, vilka redovisas i
resultatet i den period då den anställde utfört
tjänsten åt koncernen. En avgiftsbestämd
pensionsplan är en pensionsplan enligt vilken
koncernen betalar fasta avgifter till en separat
juridisk enhet.
Koncernen har inte några rättsliga eller
informella förpliktelser att betala ytterligare
avgifter om denna juridiska enhet inte har
tillräckliga tillgångar för att betala alla
ersättningar till anställda som hänger samman
med de anställdas tjänstgöring under
innevarande eller tidigare perioder.
Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med
uppsägningar av personal redovisas endast
om koncernen är bevisligen förpliktigad, utan
realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en
formell detaljerad plan att avsluta en
anställning före den normala tidpunkten.
Redovisning av tillgångar och skulder
Tillgångar definieras som resurser över vilka
det finns kontroll till följd av inträffade
händelser och som förväntas ge framtida
ekonomiska fördelar. Dessa redovisas i
balansräkningen när det är sannolikt att de
framtida ekonomiska fördelarna förknippade
med tillgången kommer att tillfalla koncernen
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
25
och när resursens värde/anskaffningskostnad
kan mätas med tillförlitlighet.
Skulder definieras som befintliga förpliktelser
som till följd av inträffade händelser förväntas
medföra ett resursutflöde från koncernen. En
skuld redovisas i balansräkningen således vid
det tillfälle då det är sannolikt att koncernen,
för att kunna uppfylla en befintlig förpliktelse,
måste lämna ifrån sig en resurs med ett värde
som kan mätas med tillförlitlighet.
Finansiella instrument
Finansiella instrument som redovisas i
balansräkningen inkluderar på tillgångssidan
belåningsbara statsskuld-rbindelser,
lånefordringar, obligationer och andra
räntebärande värdepapper, förlagslån, övriga
tillgångar och derivat. Under rubrik skulder,
avsättningar och eget kapital återfinns
låneskulder, emitterade värdepapper,
efterställda skulder, derivat och leverantörs-
skulder.
Finansiella instrument - Redovisning i och
borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas
upp i balansräkningen när koncernen blir part
enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
Finansiella tillgångar tas bort från balans-
räkningen när de avtalsenliga rättigheterna till
de kassaflöden som härrör från tillgången
upphör eller när alla väsentliga risker och
fördelar förknippade med tillgången överförs
till någon annan.
Detsamma gäller för del av en finansiell
tillgång. En finansiell skuld tas bort från
balansräkningen när förpliktelsen i avtalet
fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma
gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell
tillgång och en finansiell skuld kvittas och
redovisas med ett nettobelopp i balans-
räkningen endast när det föreligger en legal
rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger
avsikt att reglera posterna med ett netto-
belopp eller att samtidigt realisera tillgången
och reglera skulden. Förvärv och avyttring av
finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen,
som utgör den dag då koncernen förbinder sig
att förvärva eller avyttra tillgången. Låne-
fordringar redovisas i balansräkningen i
samband med att lånebelopp utbetalas till
låntagaren.
Finansiella instrument - Klassificering och
värdering
Ett finansiellt instrument klassificeras vid
anskaffningstillfället utifrån reglerna för
klassificering i IFRS 9. Klassificeringen avgör
hur de finansiella instrumenten värderas efter
första redovisningstill-fället. Klassificeringen
av finansiella instrument bestäms utifrån
bankens affärsmodell samt instrumentet
avtalsenliga kassaflöde.
Finansiella instrument - Tillgångar som är
värderade till upplupet anskaffningsvärde
Lånefordringar, köpta fakturafordringar och
kundfordringar är finansiella tillgångar som
innehas inom ramen för en affärsmodell vars
mål är att inneha dem i syfte att inkassera
avtalsenliga kassaflöden, samt att tillgångarna
vid bestämda tidpunkter endast ger upphov
till kassaflöden som utgörs av betalningar av
kapital belopp och ränta på det utestående
kapitalbeloppet.
I balansräkningen representeras dessa av
balansposterna kassa och tillgodohavanden
hos centralbanker, utlåning till kreditinstitut,
utlåning till allmänheten, övriga tillgångar
samt upplupna intäkter. Dessa tillgångar
värderas till upplupet anskaffningsvärde
inklusive transaktionskostnader. Upplupet
anskaffningsvärde bestäms utifrån den
effektivränta som beräknades vid
anskaffningstidpunkten.
Lånefordringar och kundfordringar redovisas
till det belopp som beräknas inflyta, det vill
säga enligt modellberäkning enligt IFRS 9.
Finansiella instrument - Tillgångar värderade
till verkligt värde via resultatet
Finansiella tillgångar och skulder värderas till
verkligt värde via resultaträkningen om de inte
uppfyller villkoren för någon av de andra
kategorierna. Dessa tillgångar och skulder
värderas till verkligt värde exklusive
transaktionskostnader. Alla värdeförändringar
i dessa poster redovisas direkt i resultat-
räkningen under ”Nettoresultat från finansiella
transaktioner”.
Fordran värdepapperisering och de framtida
seniora och juniora lånen efter slutregleringen
av värdepapperiseringen (som beskrivs i not
K19) klassificeras till upplupet anskaffnings-
värde.
I balansräkningen representeras dessa av
balansposterna; Belåningsbara statsskuld-
förbindelser mm, Obligationer och andra
räntebärande värdepapper, Förlagslån, Aktier
och andelar samt Derivat.
Finansiella instrument - Skulder värderade till
upplupet anskaffningsvärde
Finansiella skulder (exklusive derivat) redovisas
till upplupet anskaffnings-värde och upplupna
räntekostnader periodiseras löpande enligt
effektivräntemetoden. I balansräkningen
representeras dessa av balansposterna skulder
till kreditinstitut, in- och upplåning från
allmänheten, emitterade värdepapper,
efterställda skulder, övriga skulder samt
upplupna kostnader.
Finansiella instrument - Skulder värderade till
verkligt värde via resultaträkningen
Derivat med negativt värde ingår i kategorin
finansiella skulder som redovisas till verkligt
värde via resultaträkningen. I balansräkningen
representeras balansposten av derivat. Här
redovisas såväl realiserade som orealiserade
värdeförändringar i resultatposten netto-
resultat av finansiella transaktioner.
Nettoinvestering i utlandsverksamheter
För utlandsverksamhet som bedrivs i form av
filial hanterar koncernens Treasury-funktion
nettoinvesteringen i respektive valuta och
reducerar valutarisk genom andra positioner i
samma valuta samt genom valutaderivat.
Omräknings-differenser redovisas i resultat-
räkningen. Ackumulerade vinster och förluster
i eget kapital redovisas i resultaträkningen när
utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.
Metoder för bestämmande av verkligt värde
Finansiella instrument noterade på en aktiv
marknad
För finansiella instrument som är noterade på
en aktiv marknad bestäms verkligt värde med
utgångspunkt från tillgångens noterade
köpkurs på balansdagen utan tillägg för
transaktionskostnader (till exempel courtage)
vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt
instrument betraktas som noterat på en aktiv
marknad om noterade priser med lätthet finns
tillgängliga på en börs, hos en handlare,
mäklare, branschorganisation, företag som
tillhandahåller aktuell prisinformation eller
tillsynsmyndighet och dessa priser
representerar faktiska och regelbundet
förekommande marknadstransaktioner på
affärsmässiga villkor. Eventuella framtida
transaktionskostnader vid en avyttring
beaktas inte. För finansiella skulder bestäms
verkligt värde utifrån noterad säljkurs.
Instrument som är noterade på en aktiv
marknad återfinns i posterna belåningsbara
statsskuldförbindelser, obligationer och andra
räntebärande värdepapper, förlagslån samt
aktier och andelar.
Finansiella instrument som inte är noterade
på en aktiv marknad
Om marknaden för ett finansiellt instrument
inte är aktiv används värderingstekniker för att
fastställa det verkliga värdet. De värderings-
tekniker som används bygger i så hög grad
som möjligt på marknadsuppgifter. Det
verkliga värdet på valutaterminer beräknas
genom en diskontering av skillnaden mellan
den avtalade terminskursen och den termins-
kurs som kan tecknas på balansdagen för den
återstående kontraktsperioden. Diskontering
görs till riskfri ränta baserad på stats-
obligationer. Det verkliga värdet för ränte-
swappar baseras på en diskontering av
beräknade framtida kassaflöden enligt
kontraktets villkor och förfallodagar med
utgångspunkt i marknadsräntan. Verkligt
värde för finansiella instrument som inte är
derivatinstrument beräknas baserat
framtida kassaflöden och aktuella marknads-
räntor på balansdagen. Den diskonterings-
ränta som använts är marknadsbaserad ränta
på liknande instrument på balansdagen.
Upplysning om verkligt värde som redovisats i
balansräkningen utifrån en värderingsteknik
lämnas i not K38 om Finansiella instrument.
Koncernens värdering av derivat till verkligt
värde sker uteslutande utifrån indata som är
direkt eller indirekt observerbara på
marknaden. Instrument som inte är noterade
på en aktiv marknad återfinns i posterna
utlåning till kreditinstitut, in- och utlåning till
allmänheten, derivat samt övriga tillgångar
och skulder.
Kreditförluster och nedskrivning av
finansiella tillgångar
Som kreditförlust redovisas under året
konstaterade kreditförluster minskade med
belopp som influtit på tidigare års
konstaterade kreditförluster samt förändring
avseende reserv för förväntade kreditförluster.
Utlåningen redovisas netto efter avdrag för
såväl konstaterade kreditförluster som
reservering av förväntade kreditförluster (ECL).
I enlighet med IFRS 9 bedömer koncernen,
med hjälp av framåtblickande information, de
förväntade kreditförlusterna för alla finansiella
instrument inom kategorin upplupet
anskaffningsvärde, tillsammans med den
förväntade balansen från lånelöften.
Koncernen redovisar vid varje rapporterings-
tillfälle dessa eventuella förluster.
Bedömningen av ECL ska avspegla: Ett
objektivt och sannolikhetsvägt belopp, som
bestäms genom att utvärdera ett intervall av
möjliga utfall; Pengarnas tidsvärde, och
rimliga och verifierbara uppgifter, som är
tillgängliga utan onödiga kostnader eller
insatser vid balansdagen för tidigare
händelser, nuvarande förhållanden och
prognoser för framtida ekonomiska förut-
sättningar.
Enligt IFRS 9 beräknas kreditförlustreserven
förväntade kreditförluster, vilka beräknas
genom sannolikheten för fallissemang (PD)
multiplicerat med exponeringen vid
fallissemang (EAD) multiplicerat med förlust
givet fallissemang (LGD). Beräkningen av
förväntade kreditförluster baseras på
koncernens totala utlåningsvolym, inkluderat
krediter utan någon ökad kreditrisk.
Modellen för nedskrivningar innehåller en
trestegs-modell som utgår från förändringar i
kreditkvaliteten på de finansiella tillgångarna,
innebörden av trestegs-modellen är att
tillgångarna delas in i 3 olika steg beroende på
hur kreditrisken förändrats sedan tillgången
första gången upptagits i balansräkningen.
Steg 1 omfattar tillgångar som inte varit
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
26
föremål för en väsentlig ökning av kreditrisken,
steg 2 omfattar tillgångar som varit föremål för
en väsentlig ökning av kreditrisken medan
steg 3 omfattar fallerade tillgångar, det vill
säga fordringar som har gått till inkasso eller är
förfallna 90 dagar eller mer. Reserveringen av
tillgångarna styrs av vilket steg de tillhör, i steg
1 sker reservering för förväntade kreditförluster
under kommande 12 månader medan för steg
2 och 3 sker reservering för förväntade
kreditförluster under tillgångens hela åter-
stående löptid.
En central faktor som påverkar storleken på
förväntade kreditförluster är reglerna som styr
en tillgångs förflyttning mellan steg 1 och 2.
Koncernen använder sig av förändring i PD
(Probability of Default, Sv. sannolikhet för
fallissemang) i relation till PD vid beviljande-
tillfället för att bedöma signifikant riskökning,
förändringen bedöms genom en kombination
av absoluta och relativa förändringar i PD.
Vidare hänförs alla krediter som är mer än 30
dagar sena med betalning till steg 2 oaktat om
det föreligger en signifikant riskökning eller
inte. För att bedöma om signifikant riskökning
föreligger, och därmed överföring till steg 2,
utgår koncernen från förändringen i kreditens
livstids-PD. För att signifikant riskökning ska
föreligga krävs en procentuell förändring av
ursprungs PD som överstiger ett givet
tröskelvärde. I tillägg till detta använder
koncernen även absolut förändring i PD som
innebär att om livstids-PD ökar med en given
procentenhet, som varierar beroende
produktkategori, så hänförs den till steg 2.
Förutom ovan beskrivna signifikanta PD
förändringar, använder sig koncernen även av
en så kallad ”Back stop”, vilket innebär att en
kredit som är förfallen mellan 30 90 dagar
hänförs till steg 2 även om en signifikant
ökning av PD inte föreligger. Återföring från
steg 2 till steg 1 sker när en fordran som
tidigare hänförts till steg 2 inte längre är
föremål för signifikant riskökning alternativt
inte längre är i dröjsmål med betalning mer än
30 dagar. Återföring från steg 3 kan bara ske
för fordringar som varit mellan 90 och 120
dagar sena med betalning, och återföring sker
då till steg 1 eller steg 2 när betalningarna
skötts under en period om 12 månader.
Beräkning av löptid för kreditkort och andra
revolverande krediter bygger på prediktiva
modeller om det framtida limitutnyttjandet
och statistiska återbetalningsplaner.
Modellerna bygger på intern historiska data,
där olika modeller används för homogena
grupper av krediter med likartade
förklaringsvariabler.
I tillägg till reserveringen enligt IFRS 9 som
beskrivs i föregående stycken gör koncernen
även tillägg för så kallade management
overlays baserad på framåtblickande makro-
ekonomiska utsikter, inom ramen för IFRS 9
standarden. Koncernen har beslutat att basera
de framåtblickande beräkningarna på den
makroekonomiska variabeln arbetslöshets-
nivå, som i ett historiskt perspektiv visat sig
korrelera väl med förändringar i koncernens
kreditförluster. Indata som används för det
framåtblickande beräkningarna är prognoser
avseende framtida arbetslöshet per geografisk
marknad som koncernen verkar, vilka hämtas
från Bloomberg. Vidare tillämpar koncernen
ett viktat scenario av dessa prognoser, utifrån
koncernens bedömning av sannolikheten för
respektive scenario att inträffa, där viktning
per 31 december 2023 skett med median-
värdet 60 procent och 10 procent en mer
negativ utveckling (högre arbetslöshet)
respektive 30 procent en mer positiv
utveckling (lägre arbetslöshet). ECL-påverkan
från denna beräkning fördelas proportionellt
över instrumenten i respektive geografisk
marknad.
För utlåning till kreditinstitut bedöms
tillgångarna ha mycket låg kreditrisk och
anses inte ha varit utsatta för väsentlig ökad
kreditrisk därav sker ingen nedskrivning inom
utlåning till kreditinstitut.
Vid beräkning av reserv för kreditförluster
avseende leasing och factoring görs individuell
bedömning om en reservering eller
nedskrivning (leasinginventarier) skall göras.
För dessa avtalsgrupper görs test endast på
individuell nivå då respektive grupp inte
bedöms uppfylla kraven för att vara en
homogen grupp. Återföring av en reservering
eller nedskrivning sker när det finns
verifierande information om att nedskrivnings-
behovet inte längre föreligger. Som
konstaterad kreditförlust redovisas förlust som
är beloppsmässigt fastställd via konkurs,
ackordsuppgörelse, utlåtande av kronofogde-
myndighet, avyttrad till inkassobolag eller när
fordran eftergivits på annat sätt.
Lånelöften och ej utnyttjade krediter
Koncernen har inga utestående lånelöften.
Alla beviljade ej utnyttjade krediter är
uppsägningsbara i den utsträckning detta
tillåts enligt konsumentkreditlagen. Ej
utnyttjade krediter redovisas som åtaganden.
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill uppstår vid förvärv av dotterbolag
samt andra rörelseförvärv och avser det
belopp varmed köpeskillingen överstiger
andel i det verkliga värdet av identifierbara
tillgångar, skulder och eventualförpliktelser i
det förvärvade bolaget eller rörelsen samt det
verkliga värdet på innehav utan
bestämmande inflytande i det förvärvade
bolaget. I syfte att testa nedskrivningsbehov,
fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelse-
förvärv till kassagenererande enheter eller
grupper av kassagenererande enheter som
förväntas bli gynnade av synergier från
förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter
som goodwill har fördelats till motsvarar den
lägsta nivå i koncernen på vilken goodwill i
fråga övervakas i den interna styrningen.
Goodwill nedskrivningstestas årligen eller
oftare om händelser eller ändringar i
förhållanden indikerar en möjlig värde-
minskning. Det redovisade värdet av goodwill
jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det
högsta av nyttjandevärdet och det verkliga
värdet minus försäljningskostnader. Eventuell
nedskrivning redovisas omedelbart som en
kostnad och återförs inte.
Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar har en
bestämbar nyttjandeperiod och redovisas till
anskaffningsvärde minskat med
ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar
görs linjärt för att fördela kostnaden över deras
bedömda nyttjandeperiod på 4–5 år. I
samband med förvärvet av yA Bank tillkom
det övriga immateriella tillgångar avseende
kundrelationer. Avskrivningstiden för dessa är
1015 år.
I övriga immateriella tillgångar ingår egen-
utveckling av IT-program. Kostnader för
underhåll av IT-program kostnadsförs när de
uppstår. Utvecklingskostnader som är direkt
hänförliga till utveckling av programvaru-
produkter som kontrolleras av koncernen
redovisas som immateriella tillgångar när
följande kriterier är uppfyllda:
- Det är tekniskt möjligt att färdigställa
programvaran så att den går att använda,
- Företagets avsikt är att färdigställa
programvaran och att använda den,
- Det finns förutsättningar att använda
programvaran,
- Det kan visas hur programvaran genererar
troliga framtida ekonomiska fördelar,
- Adekvata tekniska, ekonomiska och andra
resurser för att fullfölja utvecklingen och för att
använda programvaran finns tillgängliga och
- De utgifter som är hänförliga till
programvaran under dess utveckling kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Färdigställda utvecklingsprojekt tas upp till
upparbetade kostnader med avdrag för
ackumulerade avskrivningar och
nedskrivningar.
Materiella tillgångar
Materiella tillgångar redovisas till anskaffnings-
värdet med avdrag för ackumulerade
avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår
utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet
av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till
tillgångens redovisade värde eller redovisas
som en separat tillgång, beroende på vilket
som är lämpligt, endast då det är sannolikt att
de framtida ekonomiska förmånerna som är
förknippade med tillgången kommer att
komma koncernen tillgodo och tillgångens
anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt
sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas
bort från balansräkningen. Alla andra former
av reparationer och underhåll redovisas som
kostnader i resultaträkningen under den
period de uppkommer.
Avskrivningar på materiella tillgångar görs
linjärt för inventarier för eget bruk ner till det
beräknade restvärdet över nyttjandeperioden.
Avskrivning sker över beräknad nyttjande-
period om 3–5 år från och med anskaffnings-
tidpunkten.
Materiella til
lgångars restvärden och
nyttjandeperiod prövas varje balansdag och
justeras vid behov. En tillgångs redovisade
värde skrivs därtill omgående ner till dess
återvinningsvärde om tillgångens redovisade
värde överstiger dess bedömda återvinnings-
värde. Med återvinningsvärdet avses det högre
av nettoförsäljningsvärdet och nyttjande-
värdet. En beräkning av återvinningsvärde
sker så snart det finns en indikation på att det
redovisade värdet är för högt. Det redovisade
värdet för en materiell anläggningstillgång tas
bort ur balansräkningen vid utrangering,
avyttring eller när inga framtida ekonomiska
fördelar väntas från användning av tillgången.
Vinst eller förlust som uppkommer vid
avyttring eller utrangering av en tillgång
utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset
och tillgångens redovisade värde med avdrag
för direkta försäljningskostnader.
Nedskrivningar av icke-finansiella tillgångar
Tillgångar som har en obestämbar nyttjande-
period, exempelvis goodwill eller immateriella
tillgångar som inte är färdiga för användning,
skrivs inte av utan prövas årligen avseende
eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar
bedöms med avseende på värdenedgång
närhelst händelser eller förändringar i för-
hållanden indikerar att det redovisade värdet
kanske inte är återvinningsbart. En ned-
skrivning görs med det belopp varmed
tillgångens redovisade värde överstiger dess
återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det
högre av tillgångens verkliga värde minskat
med försäljnings-kostnader och dess
nyttjandevärde. Vid bedömning av ned-
skrivningsbehov grupperas tillgångar på de
lägsta nivåer där det finns separata identifier-
bara kassaflöden (kassagenererande enheter).
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
27
För tillgångar, andra än goodwill, som tidigare
har skrivits ner, görsvarje balansdag en
prövning av om återföring bör göras.
A
vsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när
det finns en befintlig juridisk eller informell
förpliktelse som en följd av en inträffad
händelse, och det är troligt att ett utflöde av
ekonomiska resurser kommer att krävas för att
reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig
uppskattning av beloppet kan göras. Där
effekten av när i tiden betalningen sker är
väsentlig, beräknas avsättningar genom
diskontering av det förväntade framtida
kassaflödet till en räntesats före skatt som
återspeglar aktuella marknadsbedömningar
av pengars tidsvärde och om det är tillämpligt,
de risker som är förknippade med skulden.
Sk
att
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och
uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i
resultatet utom då underliggande transaktion
redovisas direkt i övrigt totalresultat eller i eget
kapital.
K
oncernens utländska filialer i Norge,
Danmark och Finland beskattas för sina
resultat i respektive land. I Sverige är
koncernen skattskyldig för all inkomst,
inklusive resultatet från de utländska filialerna.
För de inkomster koncernen har i filialerna
erläggs skatt i Sverige, som regel medges
avdrag för de skatter som erlagts i filialerna.
Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller
erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning
av de skattesatser som är beslutade per
balansdagen. Hit hör även justering av aktuell
skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt har sin utgångspunkt i
temporära skillnader mellan redovisade och
skattemässiga värden på tillgångar och
skulder. Uppskjutna skattefordringar avseende
avdragsgilla temporära skillnader och
underskottsavdrag redovisas endast i den mån
det är sannolikt att dessa kommer att
utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder kvittas när det finns en legal
kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och
skatteskulder och när de uppskjutna
skattefordringarna och skatteskulderna hänför
sig till skatter debiterade av en och samma
skattemyndighet och avser antingen samma
skattesubjekt eller olika skattesubjekt, där det
finns en avsikt att reglera saldona genom
nettobetalningar.
Eventualförpliktelser
En eventualförpliktelse redovisas när det finns
ett möjligt åtagande som härrör från
inträffade händelser och vars förekomst
bekräftas av en eller flera osäkra framtida
händelser eller när det finns ett åtagande som
inte redovisas som skuld eller avsättning på
grund av att det inte är sannolikt att ett
utflöde av resurser kommer att krävas.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt
indirekt metod. Det redovisade kassaflödet
omfattar endast transaktioner som medför in-
och utbetalningar. De likvida transaktionerna
klassificeras inom kategorierna löpande
verksamhet, investeringsverksamhet och
finansieringsverksamhet.
Likvida medel utgörs av kassa och
tillgodohavanden hos centralbanker samt
utlåning till kreditinstitut.
I
anspråktagen pant
En övertagen egendom (tillgång övertagen för
skyddande av fordran) redovisas i
balansräkningen tillsammans med liknande
tillgångar som redan innehas av koncernen.
Alla tillgångar som övertagits för skyddande av
fordran redovisas vid första redovisnings-
tillfället till verkligt värde och eventuell skillnad
mellan lånets redovisade värde och det
verkliga värdet för den övertagna tillgången
redovisas under posten kreditförluster, netto.
Det verkliga värdet redovisningsdagen blir
tillgångens anskaffningsvärde eller upplupna
anskaffningsvärde, beroende på vad som är
tillämpligt. Under efterföljande perioder
värderas tillgångar som övertagits för
skyddande av fordran i enlighet med gällande
värderingsprinciper för tillgångsslaget.
Intäkter och kostnader som avser övertagen
egendom fördelas på motsvarande sätt som
andra intäkter och kostnader i resultatet.
Per den 31 december 2023 uppgick värdet
övertagande egendom för skyddande av
fordran till 0 (0) SEK.
Special Purpose Vehicles (SPV-bolag)
Banken innehar aktier och vissa obligationer i
SPV bolag ”Special Purpose Vehicles”. SPV
bolagens uteslutande syfte är att förvalta
kreditförsämrade fordringar som banken har
överfört till SPV bolagen. I dessa bolag finns
banken och en extern part som investerare.
Kassaflödet till SPV-investerare är begränsat till
fordringarnas prestation. Följaktligen är
banken exponerad till viss variabel avkastning i
SPV bolagen. Den största delen av
variabiliteten har dock förts över till den andra
parten, som har fulla rättigheter kring
förvaltning och försäljning av portföljerna.
Koncernens bedömning är att bestämmande
inflytande inte föreligger, då banken inte kan
påverka förvaltningen av fordringarna och inte
enhälligt kan påkalla avyttring av fordringarna.
SPV bolagen konsolideras därmed inte av
Resurs.
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
28
K3 RISKHANTERING
kreditregler som är tillämpliga vid kreditbedömning. Det
ligger i bankens intresse att bankens kreditgivning inte
medför att kredittagare tar onödiga risker.
Kredittagarens återbetalningsförmåga bedöms på både
kort och lång sikt utifrån kredittagarens ekonomiska
situation och motståndskraft.
Banken eftersträvar en väldiversifierad kreditportfölj med
prissättning utifrån riskexponering genom en bred bas av
kunder med förhållandevis låga exponeringsbelopp per
kund.
För att upprätthålla en väldiversifierad kreditportfölj med en
balanserad riskprofil samt att ha en god balans mellan risk
och avkastning arbetar banken aktivt med att förstå
kredittagarnas förutsättningar och makroekonomiska
förändringar som eventuellt kan påverka riskprofilen.
Banken följer kontinuerligt upp kredittagarnas
återbetalningsförmåga. För att proaktivt hantera risker görs
kontinuerligt analyser av kreditportföljen för att se hur
denna kan komma att påverkas av framtida
makroekonomiska förändringar. Dessa analyser används
bland annat som underlag för styrning och hantering av
bankens verksamhet.
Kreditrisker i placeringar
Kreditrisker i placeringar uppstår i bankens likviditetsportfölj
som dels består av en likviditetsreserv som utgör en avskild
reserv av högkvalitativa likvida tillgångar, dels övrig likviditet
som inte är relaterad till likviditetsreserven.
Likviditetsportföljen består av banktillgodohavanden samt
placeringar i räntebärande värdepapper. För att reducera
kreditrisker vid placeringar följer banken fastställda policys
som bland annat reglerar typ av placering och limit per
enskild motpart.
MOTPARTSRISKER
Kreditriskexponeringar i finansiella instrument benämns
som motpartsrisker och avser risken för att en motpart inte
kan uppfylla sina åtaganden enligt avtal, eller att denne
väljer att inte uppfylla sina åtaganden i framtiden på
samma, eller liknande villkor. Eftersom en stor andel av
bankens skulder är upptagna i SEK medan det finns
betydande tillgångar som är denominerade i NOK, EUR och
DKK, uppstår motpartsrisker när banken säkrar sina
valutariskexponeringar. Banken hanterar motpartsriskerna
genom att ingå avtal i derivatinstrument med ett flertal
olika finansiella motparter. Handel med derivatinstrument
styrs av ISDA-avtal och dess säkerheter av CSA-avtal.
Banken exponeras för ett flertal risker som är
typiska för bolag i branschen av liknande storlek,
med motsvarande produktutbud och som
verkar inom samma geografiska marknader.
Banken har generellt en låg riskaptit och intar
ett försiktigt förhållningssätt avseende de risker
som uppstår i verksamheten samt prioriterar
arbetet med att identifiera och förebygga risker.
Bankens förmåga att hantera risker och
upprätthålla en effektiv kapitalhantering är
avgörande för bankens lönsamhet. I
verksamheten uppstår olika typer av risker och
banken har bedömt följande riskkategorier som
väsentliga för sin verksamhet.
- Affärsrisker / Strategiska risker
- Operativa risker
- Likviditets- och finansieringsrisker
- Marknadsrisker
- Kreditrisker
- Hållbarhetsrisker
- Ryktesrisker
Kreditrisker, likviditets- och finansieringsrisker
samt operativa risker som uppstår inom ramen
för bankverksamheten bedöms utgöra de mest
betydande riskerna för banken.
Ramverket för riskhantering är en integrerad del
i verksamheten och förenar bankens strategiska
mål med riskhantering. I ramverket för
riskhantering ingår bankens funktioner,
strategier, processer, styrdokument, riskaptiter,
riskindikatorer, risklimiter, riskmandat, kontroller
och rapporteringsrutiner, som är nödvändiga för
att identifiera, mäta, övervaka, hantera och
rapportera risker.
I syfte att balansera bankens risktagande samt
begränsa och kontrollera risker så har bankens
riskhantering dokumenterats genom
styrdokument. Externa regelverk tillsammans
med styrdokument utgör grunden för bankens
kontrollmiljö och hantering av risker som
förekommer i verksamheten. Styrdokumenten
innefattar även delegering av behörigheter inom
specifika riskområden. Styrelsen fastställer
policys som reglerar hantering av risker.
Riktlinjer som utgör nivån under policys fastställs
av verkställande direktör eller ansvarig för det
specifika riskområde som riktlinjen reglerar.
Riktlinjer innehåller mer detaljerad information
avseende riskhantering inom ett visst
riskområde.
Riskaptiter, riskindikatorer och risklimiter följs
regelbundet upp och rapporteras till styrelsen.
Styrelsen har fastställt riskaptiter utifrån
kvalitativa och kvantitativa värderingar.
Riskaptiterna anger den risknivå som styrelsen
är villig att acceptera för att uppnå bankens
strategiska mål. Risklimiter är väldefinierade
gränser som reglerar önskad riskexponering och
är lämpliga att använda för att exempelvis
definiera nivåer inom olika riskkategorier.
Banken har standardiserat processen för riskidentifiering,
riskbedömning och riskrapportering samt implementerat
processen i verksamheten. Banken arbetar aktivt med att
skapa en hög riskmedvetenhet och effektiv riskhantering.
Riskhanteringen utgår från modellen med tre linjer där de
olika linjerna i kombination ska säkra en effektiv riskhantering i
den dagliga verksamheten.
Första linjen utgörs av den operativa verksamheten som är
ansvariga för att identifiera, övervaka, kontrollera och arbeta
med risker som uppstår i den dagliga verksamheten.
Andra linjen består av funktionerna för Risk Control,
Compliance respektive Information Security, som på ett
oberoende och självständigt sätt kontrollerar bankens
verksamhet och rapporterar regelbundet såväl skriftligt som
muntligt till verkställande direktör, styrelse och vissa
styrelseutskott.
Tredje linjen består av Internrevisionen som är en oberoende
granskningsfunktion. Internrevisionen granskar regelbundet
bankens verksamhet, i vilket det bland annat ingår att granska
aktiviteterna i första och andra linjen för att utvärdera att dessa
linjer är adekvat hanterade från ett riskperspektiv.
Internrevisionen rapporterar regelbundet till styrelse såväl
skriftligt som muntligt.
KREDITRISK
Med kreditrisk avses risken att en motpart eller gäldenär inte
uppfyller sina kontraktuella skyldigheter gentemot banken
samt risken att ställd säkerhet inte täcker fordran.
Bankens kreditriskexponering består huvudsakligen av
kreditrisker som uppstår vid kreditgivning och innebär risken
att ådra sig en förlust på grund av att kredittagare av olika skäl
inte kan uppfylla sina betalningsskyldigheter. I
kreditriskexponeringen ingår även koncentrationsrisker
relaterade till kreditportföljen. Koncentrationsrisker mäts
utifrån storleken på exponeringar mot enskilda
motparter/kunder, branscher och regioner.
Kreditrisker i kreditportföljen
Banken är exponerad för kreditrisker i kreditportföljen.
Kreditrisker i kreditportföljen innefattar risken för att
kredittagare inte kan uppfylla sina betalningsskyldigheter.
Ansvarstagande kreditgivning är en förutsättning för en
välfungerande bankverksamhet.
kreditstrategi, kreditriskhantering, kreditriskrapportering samt
kreditregler som är tillämpliga vid kreditbedömning. Det ligger
i bankens intresse att bankens kreditgivning inte medför att
kredittagare tar onödiga risker.
Kredittagarens återbetalningsförmåga bedöms på både kort
och lång sikt utifrån kredittagarens ekonomiska situation och
motståndskraft.
Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål
avseende etik, kvalitet och kontroll. Kreditrisker ska före
kreditgivning, identifieras och bedömas utifrån kredittagares
betalningsförmåga. Som stöd vid kreditgivningen finns internt
utvecklade riskklassificeringsverktyg.
Vid varje kreditgivningstillfälle är det kredittagarens sannolika
återbetalningsförmåga som är den avgörande
bedömningsgrunden. Banken följer en av styrelsen fastställd
policy som anger ramverket för verksamhetens kreditstrategi,
kreditriskhantering, kreditriskrapportering samt
Resurs Bank
Årsredovisning 2023
29
KREDITRISKEXPONERING BRUTTO OCH NETTO
2023-12-312022-12-31Kreditrisk-ReserveringVärde av Kreditrisk-Kreditrisk-ReserveringVärde av Kreditrisk-exponeringsäkerheterexponering exponering säkerheterexponering bruttonettobruttonettoKassa och tillgodohavanden hos centralbankerAAA/Aaa 3 415 062 3 415 062 66 354 66 354AA+/Aa1 165 952 165 952 165 253 165 253Summa kassa och tillgodohavanden hos 3 581 014231 607 0 231 607003 581 0140centralbankerBelåningsbara statsskuldförbindelser m.m.AAA/Aaa 433 262 433 262 636 032 636 032AA+/Aa1 1 438 382 1 438 382 1 709 924 1 709 9241)Utan rating 0 74 798 74 798Summa belåningsbara statsskuldförbindelser1 871 644 0 0 1 871 644 2 420 754 0 0 2 420 754Utlåning till kredit